Sön.e.Epifania

DSCF1984c

Inledning

I den Etiopisk ortodoxa kyrkan sägs Jesu dop vara den största tilldragelsen. I en mening liknar den vår tradition till jul och törsta Advent. Det är något stort som händer. Här kommer något som är värt att fira. När Jesus döptes av Johannes blir det tydligt för första gången att Gud visade sig i olika gestalter. Fader, Son och den Helige Anden. Treenigheten visade sig när Jesus blev döpt. Då kom en röst från himlen som sa: ”Du är min älskade Son”, den utvalde. Gud visar tydligt att Jesus har ett uppdrag som går långt vidare än vad andra lärare och profeter hade. I dopet blir Jesu kallelse tydlig då hans identitet blir bekräftad. Det gäller också oss i vårt dop – kallelsen att få följa Jesus blir vår tillflykt. Jesus Kristus den uppståndne är för dig din lärjunge. I dopet blir vår egen identitet bekräftad när vårt namn nämns tillsammans med Gud i Den Treeniges namn. På så vis hör firandet av Jesu dop samman med vårt eget. Vår djupaste identitet som människa. Hans kraft skall inte tyna bort eller brytas ned intill dess att han har grundat rätten på jorden. Så skriver profeten Jesaja i en vers av dagens Gamla testamentes text. Gud står för det som är rätt och sant. Guds strävan genom historien är att upprätta och vidmakthålla det goda. Gud ger aldrig upp. Gud ger inte upp när ondskan ser ut att segra.Gud ger inte heller upp då det gäller ondskan i våra liv när det ser ut att segra. Guds redskap i kampen är förlåtelsen. Vi får ta del i Guds oändliga verk och vill därför be om förlåtelse om det som är fel i våra liv.

DSCF1992c

Lyssna till predikan(avslutningsorden är ej med)

DSCF1999cTill åminnelse av Jesu och vårt eget dop DSCF2004cPrästen bestänker församlingen med vatten från dopfunten

Psalm 236

 Psalm 246

DSCF2009c

DSCF2010c

DSCF2017sEfter gudstjänsten var det dags att räkna kollekten DSCF2018cdoch en namnunderskrift