Palmsöndagen

I väntan på Jesus 

Palmsöndagen

2017

Joh 12:1-16

I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Amen.

Se vi går upp till Jerusalem. Nu närma vi oss målet. Nu har vi snart gått med honom i 6 veckor. Nu går vi in i stilla veckan. Nu är det mindre än en vecka kvar till mänsklighetens viktigaste händelse.  Kyrkans centrum. Om allt i gamla testementet från skapelsen pekade fram emot den händelsen. Så är den händelsen som vi alltid pekar tillbaka till. Söndag efter söndag pekar vi tillbaka till den. Korset står där i centrum. Utan Korset ingen kristendom, inga kristna kyrkor, inga kristna församlingar, inga kristna gudstjänster…

Folk var samlade i Jerusalem för att fira den judiska påskhögtiden. Folk med palmblad i händerna välkomnade Jesus där han kom ridande på ett åsneföl och sjöng Psaltaren 118.  Hosianna! Välsignad är han som kommer i Herrens namn, han som är Israels kung!

Det var glädje och jubel där Jesus kom ridande. Men de förstod inte så mycket. Inte heller Jesu lärjungar. Det står: Hans lärjungar förstod först inte detta. Men när Jesus hade blivit förhärligad, kom de ihåg att det var skrivet så om honom och att man hade gjort så för honom.

Samtidigt läser vi i Uppenbarelseboken: Därefter såg jag, och se: en stor skara som ingen kunde räkna, av alla folk och stammar och länder och språk. De stod inför tronen och inför Lammet, klädda i vita kläder och med palmblad i sina händer, och de ropade med stark röst:

”Frälsningen tillhör vår Gud, som sitter på tronen, och Lammet!”  Vilka är dessa: Det är de som kommer ur den stora nöden. De har tvättat sina kläder och gjort dem vita i Lammets blod.

Två grupper, de som gick Jesus tillmötes med sina palmblad i händerna och så de heliga i himmelen. På jorden och i himmelen.

Jesus red in i Jerusalem. Och det var verkligen triumf, det var ett triumftåg. Han kommer ridande in i Jerusalem som en kung, en större än Salomo och David. Han red in i Jerusalem genom triumfbågen. Han red fram till sin kungatron.

Folkmassans hosiannarop, deras bön om hjälp och frälsning, kommer att få sitt svar på den plats han är på väg till. Folket i Jerusalem sjöng: Hosanna, Davids son. Det är som en bön till Herren. Och det betyder: Fräls oss nu! Roten av ordet fräls är det hebreiska ordet Yasha, vilket också är roten av det hebreeiska namnet Jesus, Yehoshua, vilket betyder Yahweh frälser. I själva verket ropade de: Fräls oss nu, till frälsaren själv. Det var som om de sa, utan att veta om det: Vi ber dig, gör för oss det du är och så gjorde han det. Jesus är Guds svar till Hosianna.

Jesus är Guds svar till Hosianna. Han gör precis det folket säger att han skall göra. Det vill säga, det är som kung och frälsare han rider in i Jerusalem, till sin tron, Golgata kors. Det är som kung och frälsare som han red till sin kungatron för att alla profetier i gamla testamentet skulle gå i uppfyllelse. Det är som kung och frälsare som han red in i Jerusalem för mänskligheten behövde en frälsare, eftersom den låg under Guds vrede. Denne kung är alltså också en frälsare, som tar straffet i vårt stället, en ställföreträdare. 

Denne kung och frälsare är din ställeföreträdare. Han red in i Jerusalem för att sona för dina fromma ord och handlingar som i själva verket var något helt annat. Han red in i Jerusalem för att sona alla gånger vi varit fega och knappt vågat hålla palmblad i händerna eller vågat ropa ut hosianna inför folket. Han red in i Jerusalem för all din och min feghet. Han red in för hela världens synd och syndare och även för alla förfärliga mördare, terrorister. Deras handlingar är förfärliga. Men Jesus red in i Jerusalem även för dem. Han red in i Jerusalem för att emot helvetets raseri och syndens skam.

I dagens epistel heter det: Att han utgav sig själv och tog en tjänares gestalt, ödmjukade sig och blev lydig intill döden, döden på korset. Det är din och min kung, som samtidigt är vår frälsare. 

Hans tron är Golgata kors. Hans vapen är hans blodiga sår. Han har ingen ring på sitt finger, bara spikar genom sina händer och fötter. Han har heller ingen glänsande guldkrona på sitt huvud, bara en törnekrona insmetad med blod. Han har ingen röd vacker kungaklädnad, utan nedsmutsad med dina och mina synder kommer han.

Jesus red in i Jerusalem till sin kungatron korset, då red han samtidigt in i det allra heligasta för att vinna och säkra en evig seger, en evig frälsning, liv och seger till mänskligheten. Han red in i det allra heligaste med sitt eget blod som ett försoningsoffer. Döden blir till Seger. 

Kungens död till blir till seger, evig seger. Palmbladen symbolisera ju också seger och triumf, liv och frälsning. Även om det ser mörkt ut efter händelserna i Stockholm, på drottninggatan. Även om det ser mörkt ut nästa vecka, i stilla veckan. Så är korset, hans segertron. Därför är han vår kung och frälsare. Och därför kan vi står här med palmblad i händerna och ropar: Hosianna! Välsignad är han som kommer i Herrens namn, han som är Israels kung! Vi befinner oss dock fortfarande i den stora nöden. Vi attackeras av djävul, värld och vår fallna natur. Men vi vet samtidigt att han som red in i Jerusalem är vår frälsare och vi vet att vår gamla människa har blivit korsfäst med honom denne kung och samtidigt har Herren gjort oss levande med Kristus. I dopet blev vi döpta med honom in i hans död. Samtidigt är vi kallade att varje dag korsfästa vårt kött bekänna våra synder, så att en ny människa uppstå vilket lever i rättfärdighet och renhet inför Gud.

Vi är fortfarande här på jorden. Vi är den stridande kyrkan. De frälsta i himlen, de är i den segrande kyrkan himmelen. Både vi och de har Herren Jesus som vår kung och frälsare. 

De förstår allt. Vi förstår inte allt. Men Guds rike kommer inte med att förstå, utan av nåd. De har inga frågor. De som är framme de har inget kors, det har ingen nöd, de har ingen nöd, de har bara ett palmblad i händerna. Vi har många frågor. Varför? Varför sker sådan terrorism som skedde i drottninggatan? Varför skall sådan ondska överhuvudtaget inträffa? Så kan vi tänka på vårt eget liv: Varför skall jag bära ett så tungt kors? Vad är meningen med allt? Varför måste jag genomgå detta? 

Här på jorden får vi inte svar på alla frågor. Men vi lyssna på Herrens ord. Så vet vi samtidigt att en ännu tyngre väg har Jesus gått. En väg som ingen av oss någonsin behöver gå. Vårt lilla kors är ingenting i jämförelse med Jesu kors. Vårt lilla kors det vi bär är ingenting i jämförelse med härligheten som väntar i himmelen hos dem som redan kommit fram, de i den segrande kyrkan som just nu bär palmblad i händerna och prisar Jesus, lammet som är slaktat.

Jesus red in i Jerusalam. Han vet allt. Han är redan smord och förberedd för sin egen begravning. 

Jesus red in i Jerusalem som kung och frälsare. Därför jublar de heliga i himmelen. Därför håller de palmbladen i händerna. Och därför jublar även vi. Även om vi har det tungt och ofta har svårt att hålla upp palmbladet. För vi vet och är övertygade att Jesus red in i Jerusalem till sin tron, Golgata kors, för att vinna syndernas förlåtelse åt oss.

Han är vår kung och frälsare har också Gud upphöjt honom över allting och gett honom namnet över alla namn, för att i Jesu namn alla knän ska böjas, i himlen och på jorden och under jorden och alla tungor bekänna att Jesus Kristus är Herren, Gud Fadern till ära.

I Jesu namn. Amen.