Markusdagen

Mässa den 25 april 2017 i S:t Sigfrids kyrka kl. 18.30

Texter: Ep. Hes. 1: 10 – 14, Ev. Luk. 10: 1 – 9 enligt gammal tradition på Markusdagen 25/4.

Nåd vare med Er och frid ifrån Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus! Amen.

S:t Markus var son till Maria och kusin till Barnabas. Hans namn betyder oviss. Han hette egentligen Johannes, Markus var ett tillnamn. Hans mors hus var ett fast tillhåll för de kristna under den första tiden. Han följde med Paulus och Barnabas på Pauli första missionsresa till nuvarande Turkiet, men övergav dem un-der resan, Apg. 13: 13: Från Pafos seglade Paulus och hans följeslagare till Perge i Pamfylien. Där övergav Johannes dem och återvände till Jerusalem. Barnabas tog senare med sig Markus till Cypern, Apostlagärningarna 15:36-40: Efter någon tid sade Paulus till Barnabas: ”Låt oss resa ut igen och se, hur det står till med brö-derna i alla de städer, där vi har förkunnat ordet om Herren.” Barnabas ville, att Johannes, som kallades Markus, också skulle följa med. Men Paulus hävdade, att den, som hade övergett dem i Pamfylien och inte stannat hos dem i deras arbete, den skulle de inte ha med sig. Det kom till ett så häftigt uppträde, att de skildes åt. Barnabas tog med sig Markus och seglade över till Cypern. Senare frågade även Paulus efter Markus´ tjänster, och Markus blev Pauli medarbetare. Enligt Pauli brev till Filemon var Markus och Lukas tillsammans med Paulus under dennes fångenskap i Rom. Markus anses traditionellt vara författare till Markusevangeliet, som är Nya Testamentets andra bok. Att boken riktar sig till romarna framgår bland annat av att Markus beskriver judiska sedvänjor och förklarar arameiska ord, men går inte in på vem Pontius Pilatus var. Det, som är typiskt för Markus´ evangelium är, hur han betonar befrielse och helanden. Han lyfter fram Jesus som handlingskraftig. Boken är kort och texten visar, hur Markus forcerar handlingen, han skrev ”rakt på” med ”fart och fläkt” och använder sig av uttryck som ”strax” och ”därefter”. Läsaren märker tydligt Markus´ impulsiva karaktär och kan ana, att han färgats av aposteln Petrus, hos vilken Markus var lärjunge. Petrus omnämns i tio av bokens kapitel.

S:t Markus tros också enligt diverse traditioner vara den förste biskopen av Alexandria. Han ses som grundare av kyrkan i Alexandria, och var således även den som spred kristendomen till Afrika (detta enligt den koptiska kyrkan). Hans min-nesdag firas den 25 april, på årsdagen av hans martyrskap. Hans evangelistsymbol är som bekant ett lejon.

Man kan notera, att vissa anser, att det handlar om S:t Markus i Mark. 14:

51 f., där han skriver: En ung man, som bara hade ett linneskynke på sig, ville följa med Jesus. Honom tog de fast, men han lämnade skynket kvar och sprang sin väg naken.

Våra texter, vad vill de månne lära oss i samband med S:t Markus? Jag kan inte se något direkt sammanband med honom i episteltexten. Vi får här ta del av Hesekiels syn. Profeten har fått kasta en blick in i himmelen. De väsen och änglar han ser, försöker han beskriva för oss. Vi kan förstå, att i himmelen är allt an-norlunda än vad vi är vana vid. Vi kan här kanske betänka, att vi gör många dröm-bilder av himmelen: pärleport, gator av guld. Vi behöver nog alla dessa bilder, då vi egentligen inte kan föreställa oss livet i himmelen med änglarna och de him-melska härskarorna, och hur där ser ut. Vi vet och känner i saliga stunder, att där är underbart. En sångare sjunger:

Hur ljuvligt mången gång Den tanken för mig står: Idag jag närmare dock är mitt hemland än igår. Närmare hemmet,Herre,mig drag, Närmare hem-met idag, idag, Än någonsin förut

Ja, närmare idag Min Faders sälla hus Med alla boningarna där Och tronen med dess ljus.Närmare …

Allt närmare den stund, Då Gud, min Gud. Jag ser, Då ingen synd och intet kors Mig mera trycka ner. Närmare …

Det finns två fallgropar: Vi kan fördjupa oss alltför mycket i jordelivet eller vi kan glömma jordelivet och bara tänka på himmelen.

Evangeliet är klart: Jesus sänder ut förelöpare. Så gjorde Han under Sin jor-devandring, så gjorde Han genom missionsbefallningen till Sina första efterföljare. Men så gör Han även idag med oss. Vi är utsända av Honom. Vi har ett uppdrag! Vi har även ett böneuppdrag: Skörden är mycken, men arbetarna äro få. Bedjen förd-enskull skördens Herre, att Han sänder ut arbetare till Sin skörd. Det skall det pre-dikas om på söndag. Vi är kallade! Gån åstad. Se, Jag sänder eder såsom lamm mitt in ibland ulvar. Vi behöver vara medvetna om att det är ett farligt uppdrag. Djävulen kämpar emot hela tiden med alla medel. På vissa ställen i världen är detta helt uppenbart idag. Kristendomen är idag den mest förföljda religionen. Det är farligt, men det är ett härligt uppdrag att få förmedla glädjens budskap om för-låtelse, upprättelse och evigt liv.

Amen.