Heliga Trefaldighets Dag

Högmässa i S:t Sigfrids k:a,

Heliga Trefaldighets Dag den 15 juni 2014, kl.1100

 

Skriftetal

In nomine……

 

Rena o Gud våra hjärtan och samveten, så att Din Son, när Han kommer till oss i Sin Heliga Nattvard, må i oss finna en beredd boning. Amen.

 

 

Vi skall idag på Heliga Trefaldighets Dag, som också kallas Missionsdagen, ha beredelseordet från en av dagens texter, Rom 11: Vilket djup av rikedom, vishet och kunskap hos Gud. Tänker vi ständigt på Guds storhet och majestät? Samtidigt är Han ju vår älskade Fader. Egentligen kan vi människor aldrig helt förstå, vem och hurudan Gud är. Alla har nog sin egen bild av Gud. Huvudsaken är den, att vår bild överensstämmer med Bibelns. Vad S:t Paulus här beskriver är egentligen Guds fullkomlighet. Det är en rikedom för oss att veta, att Gud har insikt i allt. Han vet, vad för ett verk vi äro, och tänker därpå, att vi äro stoft. Dessa ord ger uttryck för ödmjukhet.

Jag tänkte, att vi idag skulle betänka, hur det är med vår ödmjukhet inför Gud. Har vi respekt och vördnad inför Hans vishet? Eller tror vi oss veta bättre?

Tackar vi Honom tillräckligt för alla Hans välgärningar mot oss?

Är det inte även ett trösteord, att Han har kunskap, Han vet, varför vi är som vi är och gör som vi gör. Samtidigt vill Han genom Sin Ande hjälpa oss bli bättre kristna. Vi skall idag alltså tänka på vår Gudsbild, att Gud är förstående, förlåtande och säkert full av humor.

 

Ja, så är då Herren i Sitt heliga tempel, Hans tron är i himmelen. Han är ock när dem, som har en ödmjuk och förkrossad ande. Han hör de botfärdigas suckar och vänder Sig till deras bön.

Låt oss därför med förtröstan gå fram till Hans nådetron och bekänna vår synd och skuld så sägande:

 

 

 

Predikan

 

Nåd vare med Eder och frid ifrån Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus! Amen.

 

Vi påminner oss först det historiska, att Heliga Trefaldighets Dag är en högtidsdag under kyrkoåret av sent datum. Den fastställdes inte förrän 1334 av påven Johannes XXII. Därför firas den inte i de ortodoxa kyrkorna, då brottet mellan öst- och västkyrkan skedde 1054. Märkligt tänka sig, att vi i tusen år hade en enda kyrka, ett enda samfund.

Heliga Trefaldighets Dag går inte tillbaka på någon biblisk händelse som Jul, Påsk och Pingst. Däremot är den Pingstdagens oktavdag och har röd liturgisk färg, Andens färg. De stora helgdagarna har vad vi kallar en oktav, så att säga sju dagars efterfirning. Påsken, som är kyrkoårets största fest har i stället sju veckors efterfirning, under vilken t.ex. fasta var förbjuden. Alltså kan inte heller Pingsten ha någon förberedelsetid och fasta, som Jul med Advent och Påsken med fastetiden. I gammal tid hade man i stället en fastetid efter Pingstoktaven kallad Apostlafastan, eftersom texterna under denna tid handlade om apostlarnas verksamhet.

Att man från tidig tid inte ville fira en särskild högtid till Treenighetens ära, berodde på att man menade sig dagligen i gudstjänsten och bönen hylla den Heliga Treenigheten. Grunden till denna dags firande är alltså dogmatisk – läromässig. Vi fick en särskild dag att fira treenighetens mysterium på. För visst är det ett mysterium, att Gud är En, men uppenbarar sig i tre olika gestalter. Han visar sig som Fadern – Skaparen, Sonen – Frälsaren och Anden – Hjälparen, dock icke tre gestalter och gudar utan EN. Så har det i Kyrkans historia funnits rörelser, som inte velat omfatta denna tro utan talar om tre olika väsen: Gud, Jesus, Anden. Det är bl.a. därför som vi inte kallar Mormoner och Jehovas vittnen för kristna utan samfund med kristet inslag.

Jag har tidigare nämnt den athanasianska trosbekännelsen, som närmare utlägger Treenigheten. Ursprunget är höljt i dunkel. Den kan vara från 500-talet, men nämns först på ett kyrkomöte 670. Evig är Fadern, evig Sonen och evig den Helige Ande, och likväl icke tre eviga, utan en enda evig, såsom icke heller tre oskapade, eller tre omätliga, utan en enda oskapad och en enda omätlig… Ty såsom vi av den kristna sanningen nödgas bekänna varje person för sig både såsom Gud och Herre, så förhindras vi av den allmänneliga kristna tron att nämna tre Gudar eller Herrar. Och bland dessa tre personer är ingen den förste eller den siste, ingen den störste eller den minste, utan alla tre personerna äro sinsemellan lika eviga och lika stora, så att i allt, såsom ovan sagts, de tre personerna böra dyrkas i en gudom och den enda gudomen i de tre personerna. Den, som vill bliva salig, han skall tänka så om de tre personerna i gudomen.

Det här är svårt för tanken. En är tre, tre är en. I konfirmandböcker finns olika sätt att försöka förklara, mer eller mindre lyckade. En kvinna kan samtidigt vara dotter, maka, mor. Det är samma kvinna med tre olika uppgifter. –  Om vi ser naturen genom ett tredelat fönster, blir utsikten olika beroende på vilket fönster, som vi ser igenom. Men det är en och samma naturbild därutanför.

I GT finner vi antydningar om Treenigheten såsom den aronitiska välsignelsen. Treenighetens hemlighet fanns där, då den israelitiske prästen i det gamla förbundet nedkallade Guds välsignelse över Guds egendomsfolk.  -Abraham får besök av tre män.

Bilden av Israel som en vingård med Gud som vingårdsman är förankrad i GT. Gud är Skaparen, som tuktar Sin skapelse. I vår text idag är bilden lite annorlunda. Här är Frälsaren placerad i världens mitt. Gud har Själv placerat Honom där. Honom måste man vara förankrad i, för att kunna leva det fullkomliga livet med fortsättningen i himlen. (Joh. 15:2)Varje gren i Mig, som inte bär frukt, skär Han bort, och varje gren, som bär frukt, ansar Han, så att den bär mer frukt. Här finns både domen och helgelsen. Den, som inte bär frukt, kastas bort, och den, som bär frukt, ansas. Från vinstocken utgår kraften. Både Kyrkan och den enskilde måste ha kontakt med den. Jesus nämner två gånger i texten, att Han är den sanna vinstocken. Vi kan säga, att Han på nytt inskärper detta faktum, att Han är den Gode Herden. Alla andra är tjuvar och rövare. Så påminns vi, att den, som har gemenskap med Jesus, har med Gud Själv att göra. Man har alltså högsta ansvar och högsta risk. Man kan inte köpslå! Den, som inte gör Guds vilja, blir förkastad. Den lydiga rensas, så att hon bär mer frukt. Vi skulle kunna säga, att helgelsen har två sidor: Vi kämpar för att bli bättre kristna; Gud ansar oss så, att vi blir det. Alltså är det i grund och botten en Guds gåva att bli helgad. Professor Fridrichsen skriver: Helgelsen är alltså Faderns gärning med dem, som är Hans barn genom Sonen. Barnen är visserligen redan rena i kraft av Jesu ord, dvs. emedan de är (genom tron, i kyrkan) infogade i den genom Sonens liv och död i köttet skapade Gudsverkligheten på jorden. Men de måste alltid rensas, så att de mer och mer präglas av denna verklighet.

En sångare sjunger:

Jag ville vara så ren, så ren

Som daggens droppe i solens sken

Jag ville älska som Jesus gjorde,

Jag ville vara allt vad jag borde.

Jag ville tåla, nej, tacka för

Den nöd det kostar att köttet dör.

De helga offer jag ville bringa,

Dem aldrig domsord och hot framtvinga.

 

Ty Jesu kärlek, den är det tvång,

Som alstrar offer och föder sång.

Jag skall få älska som Jesus gjorde,

Jag skall få bliva allt vad jag borde.

 

Helgelsens väg: Det finns bara ett sätt att vara kvar där på. Vi har konstaterat, att det är Fadern, som verkar helgelsen. Vad skall då människan göra? För något måste hon väl göra? Jo, förbliva i Kristus. Lätt sagt, men kanske ibland svårt. Det finns så mycket, som vill dra oss bort ifrån Honom: själviskhet, synd, egenrättfärdighet, otro, tvivel. Vi kan då bara ta till oss maningen: Håll fast! Förbliva i Kristus är det avgörande. Grenen som är kvar rensas och ansas. På så sätt blir Gud också förhärligad inte att förglömma. Jesus har lovat Sina efterföljare bönhörelse, kraft och fullkomlig glädje. Detta verkar Anden i församlingen, Kyrkan.

När jag förberedde den här predikan, fann jag några uttalanden av von Zinzendorf: Ett heligt liv, offrat åt Guds tjänst och i självmedveten livsförening med Honom, är utan tvivel det angenämaste och gladaste liv, som en människa kan leva här i världen. – Den människa, som är under lagen, är det befallt att vara helig, och hon ängslas häröver till döds. Men en människa under nåden är det givet att vara helig, och däröver har hon en oändlig fröjd. Vidare av John Wesley: Helgelse är alldeles nödvändig för sann gudaktighet och sann lycksalighet. Man skulle likaväl se utan ljus, andas utan luft, vandra omkring utan fast mark under sina fötter, leva utan näring, som bliva salig utan helgelse, eller vara lycklig utan det enda nödvändiga. – Varje ögonblick, Herre, behöver jag Din döds förtjänst; varje ögonblick njuter jag frukterna av Din död.

Det kristna livet kräver daglig bättring och omvändelse. Varje dag måste vi hålla oss allt närmare Herren Jesus. Varje dag behöver vi lära oss allt mer om vad det innebär att vandra på helgelsens väg.

Så kan vi sammanfatta dagens budskap: Vi skall lära oss mer och mer om den kristna kyrkans dogmer – lärosatser, som är hämtade ur Bibelns förkunnelse och utformad för att stoppa villoläror och skydda Kristi Kyrkas budskap och enhet. Vi skall lära oss mer för att kunna se Guds stora barmhärtighet och nåd. Vidare sådant, som varje söndag vill lära oss, att vi skall leva i Jesu närhet för att bli allt mer helgade, att vi skall prisa och ära Honom samt bli vittnen, som visar på Honom och inte skymmer Honom.

.

 

A M E N

 

Bön efter predikan:

Helige Treenige Gud. Vi tackar Dig, att Du i Din nådefulla uppenbarelse har gjort Dig känd för oss såsom vår Gud och genom dopet upptagit oss till Dina barn.

O Du vår Herres, Jesu Kristi, Fader, Du eviga kärlek. – Nåderike Frälsare, Herre Jesus Kristus, Du vår visdom, vår rättfärdighet, vår helgelse, vår förlossning. – Helige Ande, sanningens, barnaskapets och bönens Ande. Dig Treenige Gud, lovar, ärar och tillbeder vi.

Kom till oss och gör Dig boning i våra hjärtan. Verka i oss en sann tro och ett levande hopp, och låt oss en gång, med Dina heliga änglar och alla utvalda, få tillbedja och tjäna Dig i Din himmelska helgedom!

Amen

 

Pålysningar:

Kollekten idag tillfaller Östanbäcks kloster. Nästa lördag firar vi den Helige Johannes Döparens dag och på söndagen 1:a söndagen efter Tref., båda dagarna med högmässa förstås kl. 1100 och biskop Göran som predikant. Vill redan nu påminna om mässan den 25 juni på S:t Davids dag i samband med vår öppna kyrka 18 – 20. Det är tänkt kaffeservering före och mässan kl. 1900. Vidare att diakonen Joakim Wanzelius, som brukar spela här ibland, kommer att predika den 29/6.

 

 

Välönskan över församlingen:

Gud, som förmår göra mer, ja, långt mer än allt vad vi ber eller tänker, efter den kraft, som är verksam i oss, Honom tillhör äran i församlingen och i Kristus Jesus, alla släkten igenom, i evigheternas evighet! Amen

 

Trosbekännelsen

 

Psalmer:     18:-       Allena Gud i himmelrik, Må lov och pris tillhöra

366:1 – 4  O Gud, Ditt rike ingen ser, Och ingen blir därinne, åt vilken ej Din Ande ger

                                             Ett menlöst barnasinne.

72:1       O sanna vinträd, Jesu kär, Som Dina trogna liv beskär Och livet näring giver

72:2       O Fader, sanne vingårdsman, Som trädets grenar rensa kan,

336:-       Gud trefaldig, stå oss bi Och låt oss ej fördärvas. Gud gör vår själ från synden fri

 Låt himlen av oss ärvas. Styrk oss, att vi med Din kraft Det onda övervinner,

 I Dig vår trygghet finner Och fram till målet hinner. Hjälp oss att till livets slut

Vår tro vid Dig blott fästa. Giv kärlek till vår nästa. Gud, hjälp oss till det bästa.

Amen, Amen. Låt det ske. Halleluja! Halleluja!