Flerspråkig

”Jesus från Nasaret, judarnas kung”. Det var inte ovanligt att det sattes upp en skylt där det angavs varför någon blivit korsfäst. En viktig del av straffet var att det skulle vara avskräckande, vara ”androm till varnagel”. Om någon försökte sig på något liknande, gjordes tydligt vad det skulle leda till.

Nu hade Pilatus egen anledning att sätta upp skylten. Han insåg att han hade blivit manipulerad. Han blev snabbt på det klara med att Jesus inte var någon upprorsman. Men de judiska ledarna hade drivit saken så att det blev lämpligast att bifalla deras önskan att få honom avrättad. Men liten hämnd är också en hämnd. Och det han hade låta skriva var ju faktiskt vad de hade anklagat Jesus för.

Texten på skylten var skriven på tre språk, hebreiska, latin och grekiska. Det var mycket folk, från olika håll, i Jerusalem vid påskhögtiden, och alla skulle kunna förstå. Jesus hade sagt att när han blev upphöjd skulle han ”dra alla till sig”. Ja, man skulle i varje fall allmänt kunna läsa vem han var. Samtidigt sätter den flerspråkiga skylten in det som hände på Golgata in i flera sammanhang.

Först var texten på hebreiska. Det var inte så man talade till vardags. Men många förstod ändå något så när vad texten angav. Och språket förde deras tankar till synagogan och bibelläsningarna där. Kungen hade i det gamla riket blivit smord med olja för sin uppgift. ’Den smorde’ heter ’Messias’ på hebreiska. Man hade löftet om en Messias som skulle komma och befria folket. Vad man nu såg var dock inte den kung man längtade efter.

Men det heliga språket inbjöd till mer bibelläsning. Med tiden insåg man att det fann en rad profetior som hade glömts bort. Jesaja hade talat om Herrens tjänare som skulle vara Guds sändebud. Men det skulle leda honom in i lidande, och det var inte befrielse från politisk makt han skulle ge, utan från synden och ondskans välde. Paulus skulle komma att förstå att han ”utlämnades för våra synders skull”, och att han efter döden på korset”uppväcktes för vår rättfärdiggörelses skull”.

Sedan var det skrivet på latin. Det var maktens språk, men också lagens. Jesus blev inte dödad i ett upplopp. Han blev inte ett tragiskt offer för en gängkonflikt. Pilatus kunde ha tillämpat gällande lag striktare, inte vikit sig för vad som var politiskt lämpligt. Men Jesus avrättades efter en offentlig rättegång.

Det betyder att Jesus korsfästes av romerska soldater. De kunde sitt grymma hantverk, de hade varit med förr. Tankar att Jesus bara var skendöd är utan grund i verkligheten. En av soldaterna stack ju upp Jesu sida för att vara helt säker. Johannes vittnar om det som mer än ett faktum: han gör det ”för att också ni skall tro”.

Slutligen gavs budskapet på grekiska. Det var det allmänna språk som många kunde, åtminstone lite grann. Det var som engelska är i våra dagar. Genom Bibelns land drog karavanvägar. Jerusalem var en berömd stad, besökt av många. Man tog sig fram och togs emot med grekiska.

Det var på grekiska budskapet om den korsfäste kungen sedan skulle komma att spridas, med tiden i skrift, det som blev Nya testamentet. Man fick höra om, och kom till tro på honom som dött på ett kors, men som sedan hade lämnat en tom grav bakom sig. Skylten på korset hade egentligen proklamerat för lite. Han var mer än en kung, han var ’Herren’. Det var så man i biblisk tradition benämnde Gud.

Med tiden blev kyrkan mer flerspråkig än på skylten på korset. Nu säger vi också på svenska: Jesus är Herren!

(Citerade bibelord: Joh. 19:19-20, Joh. 12:32, Jes. 42, 53, Rom. 4:25, Joh. 19:34-35)

12 april 2022