Fastlagssöndagen

DSCF8866cd                          Evangelietexten läses från Lukas 18:31-43

DSCF8867cFastlagssöndagen
St Stefanus församling
2015
Luk 18:31-43
I Faderns, Sonens och den helige Andes namn. Amen.
Den kanske viktigaste tiden under kyrkoåret börjar snart, eller rättare sagt inte förrän på onsdag. Då
börjar fastan på riktigt. Vi kommer då bli påminda om orden Adam fick höra av Herren efter
syndafallet. Av jord är du kommen och av jord skall du åter bli. Orden som kommer att läsas vid
våra kistor när vi lämnar detta jordeliv. Och för oss som lever blir dessa ord i fastan en påminnelse
om vår egen död. Vi är dödliga varelser. Allt som föds skall också dö. Fastan inleder med döden.
Fastan kommer även att sluta med döden.
För nu går vi upp till Jerusalem för att möta döden. För tredje gången berättade Jesus om det
som skulle ske i Jerusalem. Som det stod skrivet: Se, vi går upp till Jerusalem, och allt som är
skrivet om Människosonen genom profeterna ska gå i uppfyllelse. Han ska utlämnas åt
hedningarna, och de ska håna och skymfa honom, spotta på honom, gissla honom och döda honom.
Och på tredje dagen ska han uppstå. Men som vi läste: Lärjungarna förstod ingenting av detta. Det
var fördolt för dem, och de fattade inte vad han menade. Förstår vi?
Vi går nu upp till Jerusalem för att möta döden. Och på väg dit mötte Jesus den blinde
mannen. I Markusevangeliet får vi även reda på att han hette Bartimeus. Han bad inte om pengar,
utan om nåd. Han ropade Jesus, Davids son, förbarma dig över mig! Han ropade inte till nån rabbi
eller nån som kunde göra ett mirakel. Han ropade till Davids son, han som var på väg till Jerusalem
för att dö och offras.
Jesus hörde mannen och bad honom komma fram, och han frågade honom vad han ville han
skulle göra? Han svarade: Herre, gör så att jag kan se igen! Jesus svarade: Du får din syn. Din tro
har frälst dig. Genast kunde han se, och han följde Jesus till Jerusalem och prisade Gud.
Den blinde mannen förstod mer, såg mer än Jesu lärjungar. Han visste att vägen till livet går
genom döden. Lärjungarna följde med, men de förstod inte mycket. De är fortfarande så fångade av
denna värld. Men, vem är inte det? De ville ha Jesus som en som gjorde mirakel, tecken och under,
inte en som skulle offras. De ville ha en lärare som kom med insiktsfull lära, inte en Messias som
måste dö.
Den blinde mannen såg, men lärjungarna var blinda. Den blinde mannen visste vad kostaden
var, men också dess enorma värde. Han gav upp allt och följde Jesus till pålen i Jerusalem.
Den hatiska galgen, pålen, korset i Jerusalem är den vackraste arkitektur som någonsin
uppförts på jorden. Det är livets träd, varifrån vårt liv med Gud tar sin början. Som det heter i en
psalm: Höga kors, du enda ädla blade de träd som vuxit här. Fast du ej bär blad och blommor, intet
träd din like är. Kristi kors! Blott du är värdigt att dig hela världen ser…
Vi har varit själviska, giriga, otåliga, arga, och vi har full av stolthet i oss. Vi har varit onda
mot oss själva och våra nära och kära. Vi har misslyckats med att tjäna och älska vår nästa. Vi är
alla så fästa vid den här världen och köttets njutning. Vi är alla i desperat behov av en frälsare.
Omvänd dig! Fastetiden är en särskilt tid som kallar oss till omvändelse. Må Gud ge oss alla
en sådan ånger nu under fastetiden, där den helige Ande får visa oss exakt sådana vi är.
Men låt oss inte sörja för Guds kärlek till oss över att han sände sin son till att bli
överlämnad till hedningarna, till att bli hånad, spottad, pryglad och korsfäst och dödad. Låt inte
sörja att fastan slutar med döden.
Låt oss istället prisa, tacka och lova Gud för det. Gläd dig över detta! Gläd dig över korset,
detta träd, denna påle, denna galge. Gläd dig över att Jesus hängde där på korset. Börjar gärn din
morgon med att göra korstecknet. Avsluta gärna din dag med att göra korstecknet. Osv. Varje
gudstjänst inleder vi i den treenige Gudens namn och vi markerar det med ett korstecken. Vi
påminns och gläds över detta träd, denna påle. Vi blir påminda och gläder oss över korsets
evangelium, Jesu död för oss och våra synder. Där allt fullbordades. Men vi blir också påminda om
vårt eget dop, vår egen egentliga död. Som Paulus skriver: Eller vet ni inte att alla vi som är döpta
till Kristus Jesus är döpta till hans död? Vi är begravda med honom genom dopet till döden för att
leva det nya livet, liksom Kristus är uppväckt från de döda genom Faderns härlighet.
Som någon har sagt, att efter varje predikan bör du ställa dig frågan: Det som sades i
predikan, skulle det kunnas sägas utan att Golgata aldrig hade inträffat, utan detta kors. Om svaret
är ”ja”, så har du inte hört någon kristen predikan.
Gläd dig över korset, ja korsets EVANGELIUM. Låt oss också vara som den blinde mannen
som följde Jesus upp till Jerusalem och prisade Gud, och tänka, att lämna synden bakom sig, det är
som att lämna blindheten bakom sig. Jesus säger: Vad vill du? Och du svarar: Gör mig fri från min
synd, Herre!
Vi går upp till Jerusalem, för där på det heliga korset, denna heliga påle, där är Guds kärlek
till oss. I sången heter det: Så som Jesu kärlek var, aldrig någons varit har. Kraften i Guds kärlek
höll JESUS fastspikad på korset. Det är kärleken som renar och frälser oss och förklarar syndare
vara Guds heliga barn. Och de löften du fick i dopet står fast. Jesu Kristus korsfäst för dig! Hans
löfte om syndernas förlåtelse står fast.
Vi går nu upp till Jerusalem inte bara för att vi vet och är vissa om att Jesus har betalat våra
synder med sitt eget blod, utan också att han LEVER. Han är inte död, han har stött upp ifrån
graven. Därför kan vi i kraft av det blod som rann ner från korset, gå in i det allra heligaste, på den
nya och levande vägen och möta den helige och rättfärdige Guden.
Vi går upp till Jerusalem för där hänger mitt hopp i livet och i döden, Jesus Kristus, hans
blod och hans rättfärdighet. Jesus är medlaren, ställföreträdaren. Det är ett orubbligt hopp. Det som
för världens ögon såg ut som ett nederlag, är i själva verket en segerplats för dig och mig.
Vi följer Jesus hela vägen till hans egen avrättningsplats. Ja, vi följer honom för att vi också
skall dö. Även du och jag får gå den tunga och blodiga vägen. Tjänaren är inte förmer än sin Herre.
Ta upp ditt kors och följ mig. Det betyder: Kom och dö med mig. Det berättas om kyrkofadern
Polykarpus som snart skulle dö martyrdöden. Myndigheterna ville att han skulle förneka sin tro. Då
svarade han: Hur kan jag förneka honom. I 80 år har jag vandrat med JESUS och han har inte gjort
mig något ont. Och så led han martyrdöden.
Jesu korsdöd ger oss trygghet, visshet och frimodighet. Oavsett situation. Oavsett vad
morgondagen har i sitt sköte. Var frimodig, för Kristus korsfästes och dog för dig.
Vi går upp till Jerusalem. Om vi förstår som den blinde eller är mer förvirrade, osäkra och
rädda som lärjungarna, oavsett, låt oss gå till Jerusalem, till det heliga korset där Jesus hängde och
dog för oss och våra synder. Och inte minst låt oss gå till Jerusalem och gå dit där vi möter konkret
idag, genom att ta del av hans heliga kropp och blod i nattvarden. Där är korsets frukt, där är gåvan
för uppståndelsen.
I Jesu namn. Amen.
135
673
439
45
453

DSCF8869c

DSCF8885cd

DSCF8886c

DSCF8889cdDSCF8895c

DSCF8896cd

Psalm 45

Postludium