Epifania

dscf3418cTomas läser en av texterna

dscf3420cHögmässa  Epifania 2017

S:t Sigfrids kyrka kl. 1100

S K R I F T E R M Å L

In nomine …

Nåd och frid åt er i allt rikare mått genom kunskap om Gud och Jesus, vår Herre. Ty allt, som leder till liv och gudsfruktan, har Hans gudomliga makt skänkt oss genom kunskapen om Honom, som i Sin härlighet och kraft har kallat oss. Amen

Oremus:

Rena o Gud våra hjärtan och samveten, så att Din Son, när Han kommer till oss, finne i oss en beredd boning, genom samme Din Son Jesus Kristus. Amen.

Vi talar idag om vise män. Detta kan ge oss anledning att meditera litet över vishet. Vi läser i Vishetens bok 9: 10 f.: Sänd ut henne från Din heliga himmel, låt henne komma från Din härlighets tron och arbeta vid min sida, så att jag kan lära mig, vad som gläder Dig. Ty hon vet och förstår allt, och hon skall vägleda mig med klokhet i vad jag gör och beskydda mig med sin härlighet.

Visheten som beteckning har tre betydelser: Visheten, sådan vi först förstår den, vidare Jesus samt slutligen Guds Ord, Sanningen. Vi kan då idag se på visheten och ha detta som biktspegel. Tar jag väl vara på den världsliga visheten? Mycket i världen är klokt och vist – en anledning att be Gud om vägledning och ett sunt förnuft. Visheten är Herren Jesus själv. I texten en bön om att låta Jesus verka vid vår sida. Gör vi alltid det? Visheten finns i den Heliga Skrift. Tar vi alltid till oss den Sanning och Vishet, som finns där?

Ja, så är då Herren i Sitt heliga tempel, Hans tron är i himmelen. Han är ock när dem, som har en ödmjuk och förkrossad ande. Han hör de botfärdigas suckar och vänder Sig till deras bön.

Låt oss därför med förtröstan gå fram till Hans nådetron och bekänna vår synd och skuld så sägande:

P R E D I K A N

In nomine

Oremus:

Ditt Ord, o Jesu, bliva må, den stjärna i vars sken vi gå, att uppå nådens helga stig vi nalkas himmelen och Dig. Amen.

De första generationerna kristna saknade intresse för frågan om Jesu födelse och tidpunkten för denna. Det kyrkliga livet var samlat kring Påskens budskap om Jesu död och uppståndelse. Frågan om tidpunkten för Jesu födelse blev aktuell i samband med att kätterska riktningar började ifrågasätta den apostoliska tolkningen av inkarnationen och Kristi gudomlighet. Att fira födelsedag var främmande för samtiden, och många kyrkliga ledare motsatte sig tanken på att fira Jesu födelse. Origenes gjorde det med hänvisning till att det i Bibeln endast var de gudlösa, representerade av Farao och Herodes, som firade födelsedagar.

Frågan om innebörden av Jesu födelse fick betydelse, när gnostiska riktningar började fira Jesu dop med en särskild fest. Detta då man menade, att människan Jesus döptes, och den dagen adopterades han som Guds son – den dopdagen blev födelsedagen för gudamänniskan Kristus. Clemens av Alexandria nämner i en skrift från början av 200-t. att denna fest firades den 6:e januari.

Nu blev det nödvändigt, att mot den gnostiska uppfattningen hävda Jesu gudomlighet redan från födelsen. Därför började man i öst fira inte bara Jesu dop utan även Jesu födelse den 6:e januari. Till firandet av Jesu födelse hörde de vise männens besök, och till uppenbarelsen av Guds härlighet i Kristus hörde det första under, som Jesus gjorde: Vinundret i Kanaan. Dessa motiv kom att knytas till 6:e januari, senare även bespisningsundret som en uppenbarelse av Jesu gudomlighet. Jesu dop och vinundret är i vår Evangeliebok knutna till de två kommande söndagarna.

Utvecklingen styrd från väster leder till, att Jesu födelse kommer att firas den 25:e december, den dag då romarna firat den oövervinnerliga solens fest. Det blir alltså Rättfärdighetens sols fest. Mal 4:2: Men för er, som fruktar Mitt namn, skall rättfärdighetens sol gå upp, och dess vingar skall ge läkedom. Då skall ni slippa ut, som kesande kalvar ur kätten. Så firades i stället Jesu dop den 6/1.

Denna dag har som överskrift: Herrens härlighet Berättelserna vi har nämnt visar, hur Jesu gudomlighet uppenbaras för människor. Huvudtemat idag är ju de vise männen, att de skådade stjärnan och förstod dess innebörd. Stjärnan var troligen en konstellation av Jupiter och Saturnus, som möttes i Fiskens stjärnbild tre gånger under samma år omkring vår tideräknings början. Vi läser i en stjärnkalender från tiden 1700 f. Kr. funnen i närheten av floden Eufrat, att Jupiter är världshärskarens stjärna, planeten Saturnus är Palestinas stjärna samt fisken är tecknet för sluttiden. De uttydde det hela så: Världshärskaren är född i Palestina, och han förebådar sluttiden för världen. Som Ni vet, finns det även andra tolkningar av stjärnan.

Vi skall väl som hastigast påminna oss, att det inte står, att de var tre. Omnämnandet av gåvorna – guld, rökelse och myrra – har gjort, att man antagit, att de var tre. Vidare har de fått symbolisera dåtidens tre kända världsdelar: Europa, Asien och Afrika. Därför är en ofta tecknad som svart. Man skall komma från hela världen till Sion för att skåda Herrens härlighet och prisa honom. Vi skall vidare påminna oss det mycket märkliga, när det gäller tidpunkten för Jesu födelse: Gal 4:4: Men när tiden var inne, sände Gud sin son. Tiden var verkligen inne. Vi talade om det tidigare. Man hade börjat tvivla på de gamla gudarna. Den Romerska freden – Pax Romana – rådde. Lärjungarna kunde resa obehindrat och relativt tryggt runt i den dåtida civiliserade världen, ja, även utanför: Aposteln Tomas ända till Indien.

Patriarken av Konstantinopel Krysostomos skrev för 1600 år sedan: Genom sina gåvor proklamerar de Honom som Kristus och Gud och

människornas konung. Ty guldet betecknar konungens makt och rökelsen Guds ära men myrran kroppens begravning. I enlighet härmed frambära de Honom guld som konung, rökelse som Gud och myrra som man.

Av det sagda framgår alltså, att Jesus är världshärskaren, som här på jorden är både Gud och människa. Han säger om sig själv i en av dagens texter: Jag är världens ljus. Den, som följer Mig, skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus. Joh. 8:12.

Vi sjunger så psalmen 134:-

Denna dag har många intressanta detaljer att studera. Först kan vi konstatera, att ytterligare profetior har gått i uppfyllelse. Vi läser i Numeri 24: 17, alltså 4 Mos.: Jag ser Honom – men inte nu, jag skådar Honom – men inte nära. En stjärna stiger fram ur Jakob, en spira höjs i Israel. Detta är Bileams siarsång; i versarna före läser vi: Så talar Bileam, Beors son, så talar mannen med det skarpa ögat, så talar han, som hör Guds ord, som äger kunskap om den Högste och skådar den Väldige i syner. Bileam levde på 1400-t f.Kr.

Så går vi några århundraden framåt i tiden. Då profeterar Jesaja i kap. 60: 6b: Från Saba kommer de alla med last av guld och rökelse, och de förkunnar Herrens ära. Jesaja profeterar vidare 65:1: Jag (Herren) hade svar åt dem, som inte frågade Mig, lät Mig finnas av dem, som inte sökte Mig. Också här, menar många, handlar det om de vise männen. Inom parentes kan jag inte låta bli att citera från Jes. 60: 8 Vad är det, som kommer flygande som moln,

som duvor till ett duvslag? Vilken profetia, som jag nämnt tidigare någon gång, av många, även judar, ansetts gå i uppfyllelse, då judar återvände till Israel med flyg efter andra världskriget och senare.

Vi hör alltså idag om stjärnan, vilken de lärde tvista om. Men tydligt är, att ett himlafenomen visade sig vid denna tid. Vi har nu en ledstjärna i Herren Jesus. Vi skall följa Honom på helgelsens väg. Jag är världens ljus – Jag är vägen, sanningen och livet.

Vår text framhåller en annan sanning, som vi väl känner till. Här berättas om två konungar, som står emot varandra. Mellan raderna ser vi det faktum, att Herren Jesus föddes in i en värld, där Djävulen i allt motarbetar det goda. En förebild i GT har vi i berättelsen om Mose. Han räddas undan barnamord för att senare kunna föra sitt folk ut ur främlingslandet. Så räddas även Jesus undan från Satans makt för att försona oss med Gud och kunna föra oss ut ur det andliga Egypten.

Äktheten i berättelsen om barnamorden i Bethlehem har diskuterats. Vi har profetian hos Jeremia 31: 15 Så säger Herren: Rop hörs i Rama, klagan och bitter gråt: Rakel gråter över sina barn. Hon låter inte trösta sig, ty hennes barn finns inte mer. Man har menat, att åtminstone någon historieskrivare bort skriva om detta. Mot detta måste invändas: Det kan inte ha varit så många barn, som dödades. Herodes gjorde så många andra hemska saker, så vad vore väl några fås död vara något att skriva om; dessutom var det ju fråga om barn.

Utifrån stjärnan och de vise männens vandring har många postilleförfattare skrivit om den kristnes vandring för att finna Jesus, för att följa Jesus eller för att nå det himmelska fäderneslandet. Att syndare beger sig ut på denna resa beror på olika orsaker. Någon omvälvande händelse i livet, en inre oro eller upplysning om hennes farliga belägenhet i syndens garn. Nu är det inte lätt, som vi väl alla vet, att förbliva på den rätta kosan. Djävulens anfall och världens barns fiendskap gör resan svår. Också viktigt att betänka, då det för många är så: Kristi rikes utvärtes ringhet och oansenlighet gör, att resans möda stundom synes lönlös. Men den, som brukar Guds ord, blir liksom de vise männen framhulpen till Jesus. Den människan ser Jesus som sin Herre och Frälsare. Genom att leva i gemenskap med Honom blir hon av Gud själv ledd oftast på en annan väg, än den hon själv menat – men hon blir ledd till det himmelska fäderneslandet.  Wallin framhåller, att vid vår vandring hafver vi Guds hand öfver oss på vägenom! Han betonar i sin predikan tryggheten under Guds beskydd.

Denna dag kan lära oss mångahanda ting. Gud verkar i historien. Hans frälsningsplan är perfekt planerad. Ja, hur skulle den kunna vara annat? Vid rätt tidpunkt i historien och på en lämplig plats föds Herren Jesus. Genom tecken och under visar oss Gud Sin kärlek till oss människor. Genom tecken och under visar Han oss fram till Jesusbarnet. Han skall som vuxen visa frälsningens väg från mörker till ljus. Det är att följa Honom och att göra Hans vilja. Så går vägen från mörker till ljuset hos Jesus, vilket har en fortsättning i himmelen, där (Jes 60:19)  Herren skall vara ditt eviga ljus

A M E N

Bön efter predikan:

O Gud, Du som för stjärnorna fram på himmelens fäste och låter Ditt ljus uppgå för dem, som av hjärtat söker Dig. Dig vare lov och pris, att Du låtit Din enfödde Sons härlighet bli uppenbar för folken.

Vi beder Dig, att Du med evangelii klara stjärna ville leda oss ända fram till vår Frälsare, att också vi give Honom vår lovsångs och vår tacksägelses gåvor. Låt budskapet om Din frälsning varda förkunnat och mottaget kring hela jordens rund. Tag också oss i Din tjänst för detta Ditt stora verk. Ditt är riket, o Gud. Låt det komma även till oss, till dess det omsider fullkomnas i härlighet. Amen.

Proklamation om datum för Påsken AD 2017

Kära bröder och systrar i Herren! Herrens härlighet har nu lyst över oss och skall lysa allt tydligare bland oss, till dess Herren Jesus kommer åter. Låt oss nu genom tidens gång och årstidernas växling fira frälsningens mysterier. Låt oss komma ihåg årets höjdpunkt, Påskens heliga tre dagar, Hans korsfästelse, begravning och uppståndelse, som skall firas från kvällen den 13 april till gryningen den 16 april. Varje år, liksom varje söndag, gör den heliga Kyrkan Kristi stora frälsningsverk närvarande, genom vilket Han för alltid har besegrat synd och död. Från Påsken utgår och räknas alla de dagar vi håller helgade: Askonsdagen, Fastans inledning 1 mars, Kristi himmelsfärd 25 maj och Pingst, Påskens avslutning 4 juni. Första söndagen i Advent kommer detta år den 3 december. Likaså förkunnar kyrkan Kristi påsk vid Guds Heliga Moders högtider, vid apostlarnas och helgonens dagar och i minnet av de i tro hädangångna. Kristus, som var, som är och som skall komma, tidens och historiens Herre, vare pris utan ände, från evighet till evighet. Amen.

Pålysningar:

Kollekten Nyårsdagen till vår koinonia inbragte           kr., vilket härmed tacksamt erkännes. Dagens kollekt tillfaller Open Doors, som arbetar för förföljda kristna. På söndag, som är 1:sta ef. Tref., Jesu dops dag predikar fader Andreas. På tisdag bibelstudium hemma hos f Andreas. På onsdag här i kyrkan kl. 1830 Mässa i epifaniaoktaven ledd av +Göran. Han predikar även påföljande söndag. Som postludium spelas ….

Välönskan över församlingen:

Hoppets Gud fylle Er tro med all glädje och frid och give Er ett allt rikare hopp genom den Helige Andes kraft! Amen.

Trosbekännelsen

Högtidlig inledning på Välsignelsen:

Må Gud, som kallat er från mörkret till sitt underbara ljus, välsigna er och fylla era hjärtan med trons, hoppets och kärlekens gåvor.

Må ni, som har tagit Kristus till ledstjärna, aldrig svika det ljus Han

skänker, utan bli ett ljus för andra i denna världens mörker.

Och må Han sedan, efter pilgrimsvandringen, låta er finna Kristus, som de vise männen sökte, så att ni fylls av den stora glädjen inför Honom, som är ljuset av Guds ljus. Herren välsigne er …….

Psalmer: 131: 1 – 3 Stå upp, o Sion och lovsjung Din Frälsare, Profet och Kung

668:- Saligt är det folk, Som vet vad jubel är

130:- En stjärna gick på himlen fram … för österns vise undersam. Halleluja, Halleluja!

134:- Gläns över sjö och strand, Stjärna ur fjärran, Du som i Österland tändes av Herran.

431: 1 – 3 Dig vare lov, o Jesu Krist, Som mänska blev, dock utan brist. I oskuld Dig en jungfru bar

431: 4 – 7 Ett evigt ljus bland oss har grytt, Och världen skall bli född på nytt

125: 13 – 15 Ack, Herre Jesu, hör min röst: Gör Dig ett tempel i mitt bröst

433:- In dulci jubilo Vi sjunger nu i tro. All vår hjärtans glädje Är in praesipio Och lyser såsom solen, Matris in gremio. Alpha es et O. Alpha es et O.

O Jesu parvule Låt mig Din nåd få se. Trösta Du mitt sinne, o puer optime. Låt mig Din godhet finna, o princeps gloriae. Trahe me post Te, Trahe me post Te.

O Patris caritas, O Nati lenitas! Om vi än fördärvats Per nostra crimina Har Han åt oss förvärvat Coelorum gaudia. Eja vor´ vi där. Eja vor´ vi där.

Ubi sunt gaudia Uti den helga stad Himlens änglar sjunga Nova cantica Och alla klockor klinga In Regis curia. Eja vor´ vi där. Eja vor´ vi där.

dscf3425cddscf3426cd

dscf3428cLjussläckning dscf3430cdscf3434cd