Evangeliet enligt Matteus 2:1-12
som församlingen lyssnar till
Trettonde dag Jul
2015
Matt 2:1-12
I Faderns, Sonens och den helige Andes namn.
Denna söndags huvudperson är de vise männen eller… Nej. Även denna söndag handlar om
JESUS. Alla söndagar, alla gudstjänster handlar om JESUS, där han står i centrum. Om inte så är
fallet, så kan man lägga ner sin verksamhet, man är då inte längre en del av kristenheten, utan en
helt vanlig religion, som varken hjälper dig eller mig i ett evighetsperspektiv. Handlar predikan,
gudstjänsten eller nattvarden om mig och dig, om mitt och ditt, om mina gärningar, min ånger, mitt
verk eller kanske Jungfru Maria, Paulus eller Petrus… då är vi illa ute. Kristendomen handlar om
just Kristus, allstå Jesus.
Vi har nu under 12 dagar firat jul. Nu är dessa 12 dagar över och vi går in i nästa period
under kyrkoåret, nämligen Epifania.
Vi läser idag om att att de vise männen kom med gåvor till Jesus-barnet. Dessa vise män,
dessa hedniska astrologer, sökte svar i stjärnorna och de hade sett en speciell stjärna på himlen som
de följde och ledde dem först till Jerusalem och med hjälp av de skriftlärde i Jerusalem ledde dem
till Betlehem.
Gud av kött och blod, detta lilla Jesusbarn hade nu haft två besök, herdarna på juldagen och
så de vise männen idag, judar och hedningar. För herdarna var det änglarna som förmedlade
budskapet, för astrologerna var det en stjärna på himmelen.
Himlen förmedlade budskapet till dessa två grupper. Herdarna var okunniga, utstötta,
föraktade och opålitliga men de menade dock att de var rättfärdiga, de var ju judar, de tillhörde ju
det utvalda folket. Den andra gruppen ansåg sig vara visa. Människor som menade sig vara antingen
rättfärdiga eller visa.
Men hur var det med Jesus, med Jesus-barnet? Jesus säger senare: Jag prisar dig Far,
himlens och jordens Herre, för att du har dolt detta för de visa och kloka. Och på ett annat ställe
står det: Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga… Det är inte de friska som behöver läkare.
Jesus kom med frid och frälsning, inte till de visa eller de rättfärdiga, utan han kom till
dårarna, till syndarna.
Luther säger ungefär så här: Sådan är Gud att göra något ut ur ingenting; men den som ännu
är någonting, ur honom kan Gud inte göra någonting. Gud accepterar bara den övergivne, botar bara
de sjuka, ger syn endast för de blinda, ger liv bara ur de döda, helgar bara syndare, ger visdom bara
till de ovisa…
Inför Jesus, inför Jesus-barnet handlar det inte om att vara mäktig, att vara vis, att vara
rättfärdig. Här handlar det inte om härstamning. Här handlar det alltså inte bara om judar. Redan här
kommer evangeliet till hedningar, dessa vise män.
Men det handlar heller inte om att någon är för svag, för smutsig, för föraktad av människor
för att förtvivla.
Omvänd dig! Sanningen är uppenbarad för dig, men tillhör inte dig. Och den kan tas ifrån
dig och det kommer också att göra det för de som försumma och glömmer det….
Jesus ligger inte kvar i stallet. Han hänger inte på korset. Han ligger inte kvar i graven. Nej
han är uppstånden. Han sitter på Guds Faderns högra sida i himmelen. Men han är dock kvar här
mitt ibland oss. Men för oss handlar det inte om änglar eller stjärnor som leder oss till Jesus, utan
för oss handlar det om Guds ord. Jesus möter oss här i sitt ord och i sina heliga sakrament. Där har
han lovat att vara. I Psaltaren 119:105 står det: ”Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min
stig.” Jesus är ju bibelns kärna och stjärna som leder oss rätt. Och hans löften står fast. Det är det
enda fasta vi har här på jorden. Guds ord förblir i evighet. Och Jesus sa: Jag är världens ljus. Den
som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus.
Du och jag har inget att skryta med. Vi har ofta försummat detta uppenbarade ord. Inte minst
när man stannat hemma istället för att komma till den gudstjänstfirande församlingen. Tänk om alla
församlingsmedlemmar i vår församling kunde komma varje söndag. Och därhemma är vi ofta lata
med andaktslivet. Det är så mycket annat som kommer emellan och håller oss borta från att göra
som Jesu vän Maria gjorde, satt vid Jesu fötter och lyssnade till hans ord, det Jesus kallade ett är
nödvändigt, det som Maria hade valt. Vänner: Kristen kan man inte bara vara i kyrkan på söndagar
klockan 11. Vi behöver sitta vid Jesu fötter varje dag.
Herren Jesus Kristus är Gud och blev människa för att bli ett offer, för att skänka frid och
fred till oss upprorsmakare, för att skänka fred och frid till oss dårar och syndare.
Gör som astrologerna och herdarna som hörde kallelsen och kom och tillbad Jesus. Där i
Marias armar ligger friden som övergår allt förstånd. Där ligger han som skall offras för
mänskligheten. Gud har tagit vårt kött och är född inte i Jerusalem, kungarnas stad, utan i Betlehem,
brödhuset. Jesus säger senare: Jag är livets bröd. Den som kommer till mig ska aldrig hungra, och
den som tror på mig ska aldrig någonsin törsta.
Jesus föraktar inte stinkande och föraktade herdar eller skamliga astrologer. Jesus föraktar
inte syndare. Och han föraktar inte heller dig och mig, kanske dig som ofta stanna hemma på
söndag-morgon. Han föraktar inte dig som nyligen skiljt dig. Han har nämligen kommit för syndare.
Vi gläder oss inte åt synderna, utan ångra och sörjer den skada vi har gjort oss själva och
andra, och låt oss nu glädja oss åt detta: Jesus kom för syndare, det vill säga, han kom för oss sjuka,
för oss orättfärdiga. För ingen av oss är väl vis eller rättfärdig? Vi är sjuka, trasiga, helt vanliga
syndare som behöver en Messias, en frälsare.
Och Gud har gett oss en, från Betlehem och ut ur Egypten, ut ur Nasaret och även ut av
Jerusalem. Han är syndabocken som drevs ut ur staden med våra synder på sitt huvud, och han blev
korsfäst för oss utanför stadsportarna. Jesus kommer ut ur alla dessa platser för oss.
Så finns det då inget som kan stoppa dig; ingen stamtavla eller prestationer behövs eller
kontrolleras. Gränsen mellan judar och hedningar är bruten. Allt du behöver är att vara trött. Kom
till mig, säger han, alla som är trötta, och jag skall skänka er vila. Hör på mig, alla ni som törstar,
kom hit till vattnet och ni som inte har några pengar, kom hit och köp säd och ät. Ja, kom hit och
köp säd utan pengar och för intet både vin och mjölk. För intet. Av nåd. Jesus allena! Nåden klingar
fast vid Ordets löften. Nåden står där utan att vi ser. Nåden står där i livets mörka och ljusa stunder.
Jesus kallar dig du som är trött och törstig, du som har tungt att bära till sig och därmed
också till sin heliga nattvard, där han ger dig vila, ger dig syndernas förlåtelse.
Dessa vise män, astrologer, hedningar som hade följt stjärnan, de tillbad Messias, Jesusbarnet
och gav honom det bästa de hade, guld, rökelse och myrra.
De hade en liten kort stund på scenen, varje år vid 6e januari får vi höra om dem. Sen får vi
inte höra mer om dem. Är de borta? Nej, de var de första som kom från öst som fick sitta tillbords
med Abraham, Isak och Jakob. Och idag skall vi få sitta tillbords tillsammans med dem vid den
himmelska måltiden, nattvarden, vi på denna sidan, de på den andra sidan, där Jesus Kristus tjänar
oss och ger sig själv till oss. Han är offergåvan till oss på korset, som förmedlades i dopet,
förmedlas i ordet, och inte minst i nattvarden. Han omfamnar oss som inte kan ta hand om oss
själva, utan gudomligt ingripande. Han frälser oss.
AMEN
131:-
663:-
130:-
393:-
132:2-3
120:6-8