Annandag Pingst

Högmässa Annandag Pingst den 9 juni 2014

S:t Sigfrids kyrka kl. 1830

 

Skriftetal

 

Nåd och frid åt er i allt rikare mått genom kunskap om Gud och Jesus, vår Herre. Ty allt, som leder till liv och gudsfruktan, har Hans gudomliga makt skänkt oss genom kunskapen om Honom, som i Sin härlighet och kraft har kallat oss. Amen.

 

Oremus:

Rena o Gud våra hjärtan och samveten, så att Din Son, när Han kommer till oss, finne i oss en beredd boning. Amen.

                 Ni skall få kraft, när den Heliga Anden kommer över er.   (Apg.  1:8) Vi har fått ett löfte, som är tröstande och uppmuntrande. Men när vi nu firar Pingst, är det inte bara till åminnelse av det stora, som skedde med Jesu lärjungar. Nej, Pingstens budskap är detta, att också vi skall få del av den Helige Andes kraft. Genom Hjälparen kan även vi bli frälsta från mörkrets makter och få evigt liv. Därför skall vi i detta skriftermål särskilt bekänna vår försummelse att bedja om Andens kraft och ledning.

Ja, så är då Herren i Sitt heliga tempel, Hans tron är i himmelen. Han är ock när dem, som har en ödmjuk och förkrossad ande. Han hör de botfärdigas suckar och vänder Sig till deras bön. Låt oss därför med förtröstan gå fram till Hans nådetron och bekänna vår synd och skuld så sägande:

Predikan  (text: Joh. 12: 44 – 50)

In nomine: …

 

Vi lyssnar åter till profetian i Jes. 44:  2b f: Var inte rädd, Min tjänare Jakob, Jeshurun, som Jag har utvalt. 3Jag skall gjuta vatten över törstande mark, floder av vatten över torrt land, och Jag skall utgjuta Min Ande över dina barn, Min välsignelse över dina ättlingar.

                                            Den första Pingstdagen stod aposteln S:t Petrus inför en människoskara i Je-

rusalem, som sedan skingrades och förde hans ord till andra städer och byar. S:t Petrus talade med kraft och mod, när han förkunnade, att denne Jesus, som man hade korsfäst, Honom hade Gud gjort till Herre. I dessa dagar har Guds sändebud stått i predikstolarna inför kristenheten på jorden. Deras ord når ut Herrens församling. De frambär inget nytt budskap, ingen ny trosbekännelse, utan det tvåtusenåriga budskapet om den Helige Ande som Hjälparen i den Heliga Allmänneliga Kyrkan. I går firade vi Kyrkans födelsedag och den Heliga Andes utgjutande över lärjungarna den första Pingstdagen. Idag har vår helgdag som överskrift: Andens vind över världen. Vi skall påminna oss, att Gud verkar genom Anden i Kyrkan i nådemedlen: Ordet och sakramenten.

Wallin säger, att Guds rike inte består i ord utan i kraft. Det är något att begrunda, då vi idag tänker på Andens vind över världen.  Det är ju en väldig kraft, som kyrkan har. Använder hon och vi den kraften på rätt sätt? Nog tror jag, att många kristna förlitar sig för snålt på Andens väldiga kraft. Vi har massor med löften om hjälp och stöd. Kristen tro är en löftestro!  Sedan vet vi, att allt inte går, som vi vill. Gud är Gud, och Han är outgrundlig! Skulle vi alltid få, som vi vill, vore Han väl en slags böneautomat, som, om vi gör allt rätt, skulle utföra vår önskan. Men Gud är Gud och kan  inte förstås.

Vi hörde nyss i dagens evangelium Herren Jesus tala om de två största motsatser, som kan tänkas. Antingen kan en människa bli frälst eller kan hon bli dömd. Det finns intet tredje att välja på. Nu är den behagliga tiden. En gång är det för sent att omvända sig. Då är man antingen för evigt fördömd eller för evigt frälst. Man kan kanske tycka, att denna text skulle passa bättre på ett väckelsemöte än ett helgelsemöte, som vi skulle kunna kalla högmässan för med Frälsningsarméns språkbruk. Ja, nog kan väl vi i stunder av andlig torka och oro åter behöva höra: Ingen, som tror på Mig, skall bli kvar i mörkret.  Samtidigt som vi i tider av andligt högmod kan behöva höra: Det ord, Jag har talat, skall döma…

Texten ger dock några viktiga upplysningar om frälsningsverket. Vi ser, att Jesus starkt här betonar, att Han icke uppträder på egen Hand, utan endast går Faderns ärende. Gud själv talar, handlar, uppenbarar Sig genom Honom. Detta budskap finns på fler ställen i Johannesevangeliet, men utgör här en bakgrund till utsagan om den, som icke tror på Jesus. Hos henne kan Anden inte utföra Sin gärning. Hon stannar utanför Jesu liv och är därmed dömd.   Det ord Jag har talat skall döma honom på den sista dagen. Jesu uppgift var inte att skicka ut människorna i mörkret, utan vara ett ljus för dem och rädda dem undan mörkret.

Detta textavsnitt avslutar S:t Johannes´ framställning av Jesu verksamhet i Israel. Slutsumman dras, säger en kommentar i de två föregående perikoperna i vv. 33-43. Resulatet var negativt; de trodde inte på Honom. V. 37f.: Trots att Han hade gjort så många tecken inför dem, trodde de inte på Honom, ty profeten Jesajas ord skulle uppfyllas: Herre, vem har trott på det vi fick höra, och för vem har Herrens makt uppenbarats?  I v. 42f. Ändå kom också många i rådet till tro på Jesus, men med tanke på fariséerna ville de inte erkänna det för att inte bli uteslutna ur synagogan. De älskade äran från människor högre än äran från Gud. När detta har konstaterats, att man satte högre värde på människors gillande än Guds, avlägger Jesus ett vittnesbörd för Sitt folk än en gång, det sista, dagens text. Han ropar, det är en högtidlig manifestation en offentlig proklamation.

I denna avslutning finns intet av personlig ambition. Jesus tar inte i vrede eller besvikelse avsked av Sitt folk, som Han hade velat knyta till Sig. Men Han måste konstatera, rent objektivt, att hon, som förkastar Honom, därmed drager domen över sig. Genom Jesu gärning är det slut med neutraliteten i världen. Det är också slut med friheten att välja mellan olika andliga alternativ. Läget är till det yttersta förenklat: Tro på Jesus till frälsning ur mörkret, eller förkasta Jesus, vilket är detsamma som dom, förkastelse på den yttersta dagen, det vill säga; Definitivt.

Vi har löftet om Andens utgjutande. Vi behöver den Helige Ande för att kunna vandra på helgelsens väg och utföra det verk, som Herren vill ha gjort, Vi och kyrkan behöver denna Andens kraft, ty hur skulle vi annars kunna predika om den dubbla utgången. Kan kyrkan uthärda att ställa världen inför denna begränsade möjlighet: Antingen för eller emot Jesus? Rent mänskligt verkar det ohyggligt och brutalt. Endast med Andens hjälp kan kyrkan hävda detta. Anden överbevisar världen om synd, rättfärdighet och dom.  Det är också viktigt påpeka för människor, att Jesus kommit för att frälsa världen, inte för någon annan uppgift. Den, som blir dömd, har själv dragit sin dom över sig. Fridrichsen avslutar sin kommentar över denna text med orden: Det häger på pingstundret, om kyrkan skall kunna förbli kyrka, vara bäraren av Jesu ord i världen, det som skall vara domare på den yttersta dagen. (SKT 1942)

Amen

 

Bön efter predikan:

                      O Herre Gud, himmelske Fader, Du som så älskade världen, att Du utgav Din enfödde Son, för att vi skulle tro på Honom och genom Honom ha evigt liv. Vi ber Dig: Giv Din Helige Ande i våra hjärtan, så att vi icke försmå Din faderliga kärlek. Hjälp oss, att i botfärdighet och tro fly till Din Son, vår Frälsare, Jesus Kristus, och i denna tro bli ståndaktiga intill änden och varda evigt saliga. Amen

 

Tillkännagivanden:

Kollekten idag tillfaller Missionsprovinsen. Nästa söndag, Heliga Trefaldighets dag, predikar undertecknad i högmässan kl. 1100.

 

Välönskan över församlingen

Sanningens Ande, som utgår av Fadern, vittne för Er om Kristus och väglede Er med hela sanningen! Amen.

 

Trosbekännelsen

 

 

 

Psalmer:        53: 1 – 2   Livets Ande, kom från ovan, Kom och bär från himlen bud.

682:-           Icke genom någon människas styrka eller kraft skall det ske. Utan genom min Ande, säger Herren

162: 1 – 2  Som sol om våren stiger, I makt mot himlens höjd

646: 1 – 2   Grip Du mig, Helige Ande, Drabba mig låga klar

646: 3 – 5    Sporra mig, Helige Ande, Gör Du mig trygg och fri

28:-          Så älskade Gud världen all, Att Han gav den Sin ende Son, Att var och en som på Honom tror,

                                   Skall ha ett evigt liv.