9 sönd efter tref

Luk 12:42-48

2016

I Faderns o Sonens o den helige Andes namn. Amen.

Dagens evangelium kommer i ett sammanhang där Jesus talar om sin återkomst om hans andra

ankomst. Han uppmanar sina lärjungar att vänta med förväntan och inte med rädsla. För det de

väntar på är ingen annan än den som vandrade här på jorden med dem. Det är samma Herre, det är

samma vän. Det är ingen annan än kungen och tjänaren Jesus. Det är han som kommer för att hämta

dem hem. Han som kom till jorden inte för att bli betjänad, utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen

för många. Och när han kommer på den yttersta dagen, fortsätter han göra det han alltid har gjort;

tjänar sina vänner.

Tills dess fortsätter han att tjäna oss som är kvar här på jorden. Inte minst tjänar han dig och

mig här i gudstjänsten. Här och nu. Det som han en gång började i det heliga dopet fortsätter han

här i den söndagliga gudstjänsten, och ger oss syndernas förlåtelse och löften om evigt liv. Här

kommer han med syndernas förlåtelse och ger oss sin odödliga kropp och blod, odödlighetens

läkedom i nattvarden. Han är den gode Herden som leder fåren och han känner sina får, och fåren

känner honom, han som gett sitt liv för fåren.

Och så är vi kallade att tjäna villigt och glatt, göra det för Herren och inte för människor,

ja tjäna vår nästa till hans bästa.

Men detta är inte populärt idag, och har väl aldrig varit det, men kanske ännu mer idag i

denna individualistiska tid. Istället handlar det om att ta för sig, stå i centrum, och de andra skall

tjäna en. Och så ser man ner på de andra, istället för att tjäna, hjälpa och älska dem, istället för att

tvätta deras fötter så att säga.

Även Jesu apostlar tänkte så: De menade sig vara viktiga och stora och inte på det sätt som

Herren talade om storhet. Vi glömmer inte hur det bråkade sinsemellan om vem som skulle få de

bästa platserna i himmelen. Även idag ser vi kristna ledare som inte så sällan ser sina positioner i

form av privilegier, istället för ansvar, kyrkliga ledare som hellre vill bli betjänade än att tjäna.

En lärjunge, en apostel, en kristen är en tjänare som tjäna. Som det heter i psalmen: Lär mig

att leva, leva för dig, glad i din kärlek offrande mig. Offrande mig… Att offra sig för sin nästa, att

tjäna sin nästa. Vi kan göra det på grund av Jesu tjänande, Jesu kärlek, dvs Jesu lidande och död för

dig och mig. Evangeliet gör oss villiga att tjäna och offra oss för vår nästa, även om det inte är

populärt i våra dagar, även om folk ser ner på oss. Och därför kan vi också göra gott mot alla

medan vi har tillfälle, och särskilt mot dem som tillhör trons familj. Och därför älskar vi bröderna.

Inte minst vi pastorer är kallade att tjäna. En Pastor är VDM, Verbi, Divini, Minister, latin

och betyder det gudomliga ordets tjänare. Vi har ansvar för ordet. Vi har ansvar för vår kyrka

Missionsprovinsen, för vår hjord, för vår församling här i St Stefanus, för dem som tillhör vår

församling. Vi är inte bara det gudomliga ordets tjänare, vi är även de gudomliga sakramentens

tjänare, dvs vem vi döper och vilka vi ger nattvard till.

Vi är det gudomliga ordets tjänare det betyder att vi predika så säger Herren. Predikningar

handlar inte om att vara intressanta eller på kommer med något nytt eller några människotankar,

utan det som kommer här ifrån predikstolen skall alltid vara: Så säger Herren. Så säger Herren. Det

är inte mina ord, utan Herrens ord. Och därmed innebär det att det aldrig får komma någon falsk

lära härifrån, någon lära som inte överenstämmer me bibeln och vår lutherska bekännelse. Om och

om igen varnar bibeln om falska lärare som kommer att leda hjorden vilse. Paulus skriver: Ge akt

på er själva och hela den hjord där den helige Ande har satt er som ledare, till att vara herdar för

Guds församling som han har köpt med sitt eget blod. Petrus skriver: Var herdar för Guds hjord hos

er och vaka över den, inte av tvång utan frivilligt, så som Gud vill , inte för egen vinning utan med

hängivet hjärta. Det är just därför vår kyrka Missionsprovinsen endast söker kyrkogemenskap med

de kyrkor som håller fast vid samma lära som vi gör, det vill säga den lutherska bekännelsen,

konfessionella kyrkor. Här gäller det att vi alla är uppmärksamma och pröva andarna. Och här har vi

pastorer ett särskilt ansvar.

Jakob skriver: Mina bröder, inte många av er bör bli lärare. Ni vet ju att vi ska få en

strängare dom. Och som det stod i dagens evangelium: Av den som fått mycket ska det krävas

mycket, och av den som blivit betrodd med mycket ska det begäras desto mer. På domens dag blir

det drägligare för Sodoms och Sidons syndare än för dem som fått höra evangeliet, men förkastat

det eller för pastorer som förfalskat ordet och lett folk vilse från Jesus istället för till Jesus… Det

blir strängare för den som vet sin Herres vilja, men inte följer dem, eller ta avstånd ifrån dem. Herre

förbarma dig över oss!

Vårt förvaltarskap handlar om att tjäna. Men om man glömmer det eller kanske missbruka

sitt uppdrag så kan en fruktansvärd dom vänta. Och vi läste: och han ska hugga honom i stycken

och ge honom hans plats bland de trolösa. Denna drastiska bild var en bister verklighet för en slav.

Hans Herre hade rätt att hugga ned honom på stället om han ville. När Jesus vandrade här på jorden

sa han om den religiösa eliten: Ve er, laglärda! Ni har tagit nyckeln till kunskapen. Själva har ni inte

gått in, och dem som ville komma in har ni hindrat. I själva verket är dessa inga tjänare och de vänta

heller inte på hans ankomst och då blir hans ankomst till dom. Och vi tänker här på dagen då Jesus

kommer tillbaka, då blir det inte som en tjänare, utan då blir det som en domare och det blir till

dom. Jesus säger lite längre fram: Där ska ni gråta och gnissla tänder, när ni ser Abraham, Isak och

Jakob och alla profeterna i Guds rike medan ni själva hamnar utanför. Och människor ska komma

från öster och väster och från norr och söder och ligga till bords i Guds rike. Och det finns de som

är sist som ska bli först, och de som är först som ska bli sist.

Vi pastorer är kallade att dela ut mat, att fördela mat efter var och ens behov. Vi är kallade

att ge mat i rätt tid, att dela ut livets bröd. Föd mina får som det heter i Johannes-evangeliet. Det

betyder pekar och avslöja synden, peka på att vi inte alltid tjäna vår nästa, att vi inte alltid älska vår

nästa, att vi inte alltid offra oss för vår nästa, så att han kan komma med syndernas förlåtelse och

rena dig. Det är just så en Guds tjänare tjäna sin Herre. Så kan Herren Jesus skydda sin församling.

Det betyder att en Guds tjänare inte är rädd för att säga de obehagliga sakerna, men han kommer

också med välsignelse, inte någon belöning för att du levt ett gott liv, utan för att du är förlåten i

Jesus Kristus. Vi är kallade att så tjäna och så leva att Jesu återkomst närmar sig.

Detta budskap är inte populärt. Världen hatar oss, för att vi håller fast vid detta som de

menar, märkliga budskap. Men vi har vår glädje i det som inte finns i denna världen. Världen älskar

sig själv. Vi finner vår glädje i Jesus Kristus. Vi vet vilka vi är, därför vi har gemenskap med Gud

som uppenbarar sig för oss i Kristus Jesus. Världen är förlorad och har alltid varit det, men det

kanske blir bara tydligare och tydligare i den tid vi lever i. Men vi vet vilka vi är, medan de som

älskar världen försöker att skapa en identitet ur den. Men vi vet vilka vi är, vi är Guds barn genom

Jesus Kristus, genom det heliga Dopet. Och så länge vi är här så får vi leva i hoppet om att han snart

kommer tillbaka.

Och så en dag kommer tjänaren Jesus tillbaka och jag kommer att stå inför Guds domarsäte

och min frälsare Jesus kommer då att erkänna mig inför Fadern. Han kommer att peka på mig och

säga: Fader detta är en av dina barn. Jag dog för honom. Jag tvättade bort hans synder. Jag

erkänner honom inför dig. Ta emot honom in i riket som du har förberett för honom. Och Fadern

säger: Kom, jag kan inte neka honom som min son erkänner så kom, ta platsen som min son har

förberett för dig. Kom och ta del av ditt arv.

I tron på Jesus så kan du och jag ser fram emot den sista dagen, när tjänaren och kungen

Jesus kommer tillbaka.

I Jesu namn. Amen

177

653

46

387

45

239