3:e sön i Fastan

Ämne: Oculi – Jesus och ondskan

S:t Sigfrids kyrka den 23/3-14 kl. 11.oo

S K R I F T E T A L

Nåd och frid åt er i allt rikare mått genom kunskap om Gud och Jesus, vår Herre. Ty allt, som leder till liv och gudsfruktan, har Hans gudomliga makt skänkt oss genom kunskapen om Honom, som i Sin härlighet och kraft har kallat oss. Amen

Rena o Gud våra hjärtan och samveten, så att Din Son, när Han kommer till oss i Sin Heliga Nattvard, må i oss finna en beredd boning. Amen.

Vi lyssnar till några ord ur dagens psalm, den 25:te: 12Var och en som fruktar Herren får veta, vilken väg han skall välja.13Själv får han leva i ro,… 14De, som fruktar Herren, blir Hans förtrogna, Hans förbund skall ge dem insikt…. 16Vänd dig till mig, var barmhärtig,… 19Se på mina fiender – så många de är, 20Rädda mitt liv, befria mig, svik mig inte, jag flyr till Dig. 21Låt oskuld och redlighet bevara mig, ty jag hoppas på Dig. 22O Gud, befria Israel från all dess nöd!

Kravet på bot och bättring går som en röd tråd genom profeternas förkunnelse. Också hos S:t Johannes Döparen: Gör bot, ty Herrens dag med dess dom står för dörren! Det gäller att vara beredd, när Riket kommer. Jesus liksom vänder upp och ner på denna förkunnelse. Han säger: Guds rike är så nära, att det faktiskt står för dörren, att det faktiskt i sina yttringar redan är här. Det är därför, som ni skall göra bättring. Jesus förkunnar inte boten och bättringen som en hotelse utan som ett glädjebudskap. Boten är inte en förberedelse till Gudsriket, som skall komma, utan beror på att Guds rike redan har kommit. Jesus ger trots allt inte snäva förhållningsregler utan griper ständigt in på nytt i människors liv med det skiftande och nya kravet: Följ Mig, just nu i den här situationen.Boten blir därför inga moraliska prestationer utan hela jagets utgivande i Guds hand. I glädje över att ha funnit frälsningen i Jesu blod, skall man bryta upp ur gamla bindningar och leva i Hans efterföljd. Därmed blir boten lika med tron. Vi skall ta emot den förlåtelse, som Jesus ger, och låta glädjen och lyckan över detta. Du vill ge oss insikt, hjälp oss att lyssna till Din röst.

Vår tros många fiender med Själafienden i spetsen vill hindra oss att följa Dig. Hjälp oss segra över otro och ondska.

Vi tackar, att vi får fly till Dig. Vi vill hoppas på Dig, ty Du har lovat, att befria oss från all nöd. Herren vill visa oss den väg, som vi skall vandra. Följer vi den får vi ro. Förlåt, att vi så ofta överger Din väg, Herre.

Herren är i Sitt heliga tempel, Hans tron är i himmelen. Han är ock när dem, som har en ödmjuk och förkrossad ande. Han hör de botfärdigas suckar och vänder Sig till deras bön. Låt oss därför med förtröstan gå fram till Hans nådetron och bekänna vår synd och skuld så sägande:

Predikan (text: Joh. 12: 35 – 43)

In nomine…

För några år sedan läste jag med tanke på rubriken: Jesus och ondskan Har ni lagt märke till rubriken i psalmboken den här söndagen? Det står inte Jesus och våra psykologiska svagheter, inte heller Jesus och vårt biologiska arv, faktiskt inte heller Jesus och den sociala missanpassningen. Det står fortfarande Jesus och ondskan. Ondska är ett starkt ord, men det vet vi, Jesus är ett ännu starkare.  Som Dorothy Sayers skrev: Gud utplånade inte det ondas faktum: Han förvandlade det. Han hejdade inte korsfästelsen. Han uppstod från de döda. Vi alla, som är här idag, känner till ondskan och dess förfärande makt. Vi känner till vårt ansvar att kämpa mot det onda i alla dess former; och hur allt detta hänger ihop med Djävulens kamp mot Gud och det goda. Jag hörde berättas en gång, om ett TV-program, som handlade om djävulsdyrkare. De ansåg, att man tydligt ser, att det onda segrar; alltså skall man hålla sig väl med den onda makten. Ett mål för denna sekt var att mörda alla präster och bränna alla kyrkor.

En kommentar talar om faran och förenklingen med ”och-teologien”; företeelser som kyrkan och idrotten, kyrkan och samhället, kyrkan och massmedia. Samma fara finns, när vi tänker på ondskan. Vem är inte emot ondskan? Men hur ser den ut hos oss själva? Hur ser den ut, när den förklär sig i bibelord. Hur ser den ut, när den kommer i form av en krypande ödmjukhet, som vill alla väl, och som det därför blir omöjligt att gå emot?

Vi kan även meditera över den ondska, som heter gränslöshet, brist på självkänsla och brist på integritet. Det är lätt att förväxla att tjäna med att vara till lags.

Nu vet vi, att Jesus har segrat över Djävulen, och att denne ligger i sina dödsryckningar. Därför är han så aktiv. Det gäller för oss att kämpa. Gud är med oss, vem kan då vara emot oss? Vår text talar om att vandra i ljuset, följa Jesus och därmed motarbeta det onda. Jesu ord är egentligen ett svar på folkets fråga: ”Vi har lärt oss i lagen att Messias stannar för alltid. Hur kan du då säga att Människosonen måste bli upphöjd? Vem är denne Människoson?” Jesus svarade: ”Ännu en kort tid är ljuset bland er. Villfarelsen var den, att man trodde, att, när Messias kommit, allt skulle bli bra för Israel. Nej, säger Jesus här, med uppenbarelsen och Riket börjar den religiösa problematiken på allvar. Det gäller att följa ljuset, medan det ännu finns kvar. Det kommer en stund, när människans evighetsväl bestäms. En gång är det för sent. Som ett synligt tecken på detta, lämnar Jesus åhörarna och är försvunnen. Detta sker inför egendomsfolket, alldeles innan Han skall gå till Fadern. För S:t Johannes är det också en uppmaning till Kyrkan. Vi måste vandra i ljuset, ty den, som vandrar i mörkret, ser inte, var hon går och är prisgiven åt de onda makterna.

S:t Paulus skriver i Rom 12:2 Anpassa er inte efter denna världen, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av era tankar, så att ni kan avgöra, vad som är Guds vilja: det som är gott, behagar Honom och är fullkomligt. Vill vi följa Herren Jesus, skall vi följa hela det kristna budskapets livsnorm. Att anpassa sig till denna världen, är att leva i motsats till livet i Kristus. Det, som S:t Paulus skriver i sitt första brev till Korinth, är intressant att studera närmare. Intet nytt under solen. 1 Kor 1: 10Men i vår Herre Jesu Kristi namn uppmanar jag er, bröder, att vara överens och inte dela upp er i olika läger, utan återigen stå eniga i tankar och åsikter. Man bekände sig till olika ledare i stället för att hålla sig till Frälsaren. Vidare fann S:t Paulus, att många kristna återfallit i sina gamla synder och att deras bröder i församlingen lät dem hållas. Han klagar över att man icke har någon kyrkotukt och ej heller förmanar dem, som syndar. Skillnaden mellan denna tidsålders väsende och den nya är Andens visdom. Vi måste alla förvandlas genom den Helige Ande. Annars kan det ske efter Jesajas profetia. 53 1Vem av oss trodde på det vi hörde, för vem var Herrens makt uppenbar? Vidare: 6: ”Gå och säg till detta folk: ’Ni skall höra men ingenting förstå, ni skall se men ingenting fatta.’ Att Israel inte tog emot Herren Jesus och Hans budskap var svårt för de första kristna. Judarnas fientlighet mot dem likaså. Men man fann här profetians uppfyllelse. Vad hade profeten Jesaja sett i sin uppenbarelse år 748 f. Kr? Jo, den preexistente Kristus sittande på tronen omgiven av keruberna. När han så talar om Israels otro och andliga förstockelse, syftar hans ord ytterst på den ställning folket skulle komma att intaga gent emot Messias.

I textens slutavsnitt ser vi representanter för den obeslutsamma tron. Man har icke förlorat känslan för sanningen, men man är rädd för följderna, om man bekänner. De vill inte framkalla förvåning och ogillande. Prof. Fridrichsen skriver: Johannes har en skarp blick för miljöns/den sociala/ makt över människorna. Han ser i den ett väsentligt hinder för tron. Joh. 5 44Hur skall ni kunna tro, ni som vill bli ärade av varandra och inte söker äran hos den ende Guden? Människans djupa behov är självhävdelse i den sociala gemenskapen, hennes ångest att förlora sig själv i social isolering är en fruktansvärd faktor i det religiösa livet.

Låt då denna dag lära oss syndens farlighet – hur dess väg slutar i fördömelse, om vi inte förlitar oss på den nåd, som är oss given genom Herren Jesus. Må denna dag lära oss, hur viktigt det är, att vi håller oss till vår Frälsare och Saliggörare och utbeder oss den Helige Ande, som vill och kan hjälpa och stödja oss. Genom att undfly synden, vandra i ljuset och hålla oss till Frälsaren kan vi få det eviga livet till arvedel, det rike som är tillrett åt oss från världens begynnelse. Gud låt min själ komma till mognad, innan den skall skördas.

Amen.

Bön efter predikan:

O Herre Gud, himmelske Fader, Du som låtit Din Son komma i världen att strida för oss mot denna världens furste och rycka oss undan mörkrets väldighet. Vi beder Dig: Giv, att vi troget håller oss till Jesus Kristus, vår Frälsare, avsäger oss mörkrets gärningar och vandrar i Ditt Ords ljus, så att vi omsider, förlossare från allt ont, må varda evigt saliga.

Amen

Gud, som skänker all nåd och som har kallat Er till Sin eviga härlighet genom Kristus, om vi nu än får lida en kort tid, Han upprätte er, stödje er och give er fasthet! Amen.

Psalmer
449: 1–3 Jesu, Dig i djupa nöden Dina vänner överger
519: 1–3 Stilla jag min blick vill fästa, Herre Jesus, blott på Dig
700: 1     Litanian
70 :  1     O Jesu, än de Dina, Du vill omkring Dig se
70:   2–3  Dock vill Du än på jorden, bland oss ock stiga ner
454:-       När jag den törnekrona för mina tankar har…

Vad skall till tack jag säga, O Herre Jesu min?
Du skall mitt hjärta äga, och jag bli evigt Din.
Då skall jag, Dig till ära, hos Dig, som räddat mig,
Få livets krona bära och evigt lova Dig.