Psalm 103
Psalm104
Syster Kerstin läste en av texterna
Psalm 105
Predikan vid Högmässa i S:t Stefanus Koinonia
1 Advent (II 1983 års KHB), 2 December 2018
i S:t Sigfrids kyrka, av Kåre Strindberg över
Sak 9:9-10. Upp 3:20-22. Matt 21:1-9. Joh 18:36-37.
Firningsämne: Ett nådens år
Beredelseord: 1 Joh 1:5b-10
Psalmer: 103:1-4. 655. 104, 105. 108. 39. 106:1-4.
Predikan
I Faderns och ✠ Sonens och Den Helige Andes namn:
Äntligen så är dagen här!
Så mycket förberedelser, in i det sista.
Så bryter jublet ut i sång och glädje.
Två scener ur den bibliska historien framträder
på ett särskilt sätt i kyrkan idag.
1. Jesus drar in i staden och blir hyllad.
En fest- och seger-yra har lägrat sig.
Några är ännu lite frågande,
de förstår inte varför alla är så glada.
Det finns en förhistoria som några kan berätta
som förklarar varför alla känner glädje,
ja, även de som inte riktigt förstår varför.
För länge sedan i mörka och onda dagar,
kom ord från Gud, genom profeten Sakarja
500 år före detta intåg:
”Ropa ut din glädje, dotter Sion,
jubla, dotter Jerusalem!
Se, din konung kommer till dig.
Rättfärdig är han, seger är honom given.
I ringhet kommer han, ridande på en åsna,
på en ung åsnehingst” (Sak 9:9-10).
Nu är tiden inne, en ledare ur folkets djup som skulle komma
har kommit.
Hosianna, Davids Son!
Välsignad är Han!
Hosianna i höjden!
2. Den andra scenen, från vår predikotext idag
kan kännas som om den vore tagen åratals efter för förra,
men det är bara någon dag emellan dem
vid Pilatus palats, vid slutet av Jesu levnad.
Nu har jublet över Kung Jesus, Messias/ Kristus, ebbat ut.
Han står anklagad inför myndigheterna anklagad för att vara kung,
vilket Han verkligen är, fast på ett annat sätt
än både de hurrande folkmassorna
och de surögda makthavarna hade tänkt sig.
Aha: en kung – makthavarna vädrar konkurrens –
men det är i ett rike av ett annat slag.
Förvänta ingen militär resning mot de utländska soldaterna.
Förvänta inget snabbt välstånd i sikte.
Kung Jesus är definitivt inte sådan som man tänkt sig:
Han söker inte statlig makt och inflytande.
Ingen livvakt omger Honom.
Ingen budget har Hans rike.
Ingen polis.
Inget palats.
Inga riksgränser.
Han hade sagt att Riket
”kommer inte på ett sådant sätt att man kan se på det med sina ögon.
Ingen kan säga: ”Här är det”, eller ”Där är det.
Nej Guds rike är inom er” (Luk 17:20).
”Om någon vill vara den främste måste han bli den ringaste av alla” (Mark 8:35).
Vi minns fortsättningen för Jesus när Han gick den svåra vägen.
Vi bär med oss hela dramat nu
och den oerhörda vändningen, när Han, på den tredje dagen
efter korsdöden uppstod ifrån de döda.
För det är Jesu uppståndelse vid Påsk
som gör att vi firar intåget i Jerusalem vid Första Advent
och firar Han födelse vid Jul.
Jesus är kung av ett slag som även kan tilltala en republikan.
Hans rike har inga Jordiska gränser som behöver försvaras militärt.
Rikets makt ligger främst i att det äger Sanningen.
Dess ambassadörer samlar alla olika medborgare
som längtar efter att höra Sanningens ord och leva efter det.
Ambassaderna som finns i varje församling
känner man igen på klockklangen och lovsången.
Ambassaden i Sigfridslunden har kyrkklockan i sitt röda trätorn.
Det finns klockstaplar och kyrktorn över nästan hela Jorden.
Mot södra jordpolen står de upp-och-ner
sett från vårt nordliga perspektiv.
men människorna går där helt lugnt
och oroar sig inte för att falla av planeten.
Jesu Kristi rike har rötterna i Himmelen
och kronan nere i armodet och nöden på Jorden.
I Sigfridslunden har klockan ringt i 114 år.
Här säger Jesus idag:
”Den som hör till Sanningen lyssnar till Min röst.”
Och Han säger: ”Mitt rike hör inte till denna världen” (Joh 18:36).
Tidigare har Han lärt lärjungarna i Sin mönsterbön:
”Ske Din vilja såsom i Himmelen
så ock på Jorden” (Matt 6:10. Luk 22:42).
Det senast nämnda kan vi betrakta som Kyrkans programförklaring:
vi vill att Guds vilja skall förverkligas på Jorden.
Men: Kristi rike kommer inte från Jorden
och kan aldrig förverkligas med Jordiska medel.
Pilatus frågade Jesus: ”Vad är sanning?”
När Jesus till slut möter Pilatus blir det ett möte
mellan han som kan ta liv och Han som kan ge liv, nytt liv, evigt liv.
Vad Pilatus inte kunde ana var att Sanningen är en person;
Guds Ord, som fanns i begynnelsen,
som allt har blivit till igenom
och som blev människa
är född i fattigdom men är omätligt rik i Sig Själv.
Framför står Jesus som sagt om Sig Själv:
”Jag ÄR Sanningen.”
.
Skapelseordet, förutan vilket
ingenting har blivit till, av allt som finns till
Ordet som levandegör
är sanningens ord, ja, Sanningen Själv.
Verklighetens yttersta grund.
Idag, 2 December 2018, firar vi även det nya kyrkoåret,
med dess firningsämne: Ett nådens år.
Aldrig tidigare har väl behovet av ett nytt kyrkoår
med dess längtan efter väckelse och förnyelse
i Sverige och i den svenska kyrkan varit större,
kan jag tycka.
Många som ropade ”Hosianna” svek sen sin Mästare
och ropade ”Korsfäst! Korsfäst!”
Dagens svikare är mer verbala numera …
Till dem måste Jesus sanningsenligt säga:
”Jag känner er inte.”
Men Han riktar Sitt allvarsordet i tid.
”Där det finns tid finns det nåd”,
skrev en gång Folke T. Olofsson.
”Om någon älskar Mig, håller han fast vid Mitt ord,
och Min Fader skall älska honom,
och Vi skall komma till honom
och ta Vår boning hos honom”,
utlovade Jesus Kristus (Joh 14:23).
Det finns ett djupgående problem att arbeta sig igenom:
i dagens Episteltext från Uppenbarelseboken
betygsätts en av de 7 exempelförsamlingarna: Laodikeia.
Församlingen där fick budet att höra Guds ord
och öppna sina hjärtans dörrar för Honom.
Det gjorde de emellertid inte.
Så säger Herren:
”Du är varken kall eller varm!”
”Du förstår inte att just du är eländig och ömkansvärd
och fattig och blind och naken.”
Det riktigt bekymmersamma
när det gäller de 7 exempelförsamlingarna
i den unga kyrkans kärnområde i Mindre Asien
är att de alla var historiskt betydelsefull i kristenheten,
men Laodikeia och 4 andra namngivna är idag ruiner
och saknar kristna församlingar.
Endast 2 församlingar fick helt godkänt:
Smyrna och Filadelfia (nuv. Izmir och Alaşehir i Turkiet).
Det är bara där som det fortfarande finns livaktiga
kristna församlingar idag.
”Saktmodig, mild och god”,
är stilen hos Jesu lärjungar,
och att aldrig, nej aldrig, göra avkall på sanningen,
sanningen som Den Helige Ande uppenbarar
för lyhörda samveten.
Adventstiden är en väntan på Kristi ankomst till
Sin kyrka
till våra hjärtan
till vårt land och vår värld.
Jesus Kristus är densamme igår, idag och i evighet (Heb 13:8).
Därför kan vi utbrista i jubel:
Gå, Sion, din Konung att möta.
Gå Stockholm, din Konung att möta.
Gå Sverige, gå Europa, gå du Jord din Konung att möta
Ty Han kommer från eviga fröjder,
Han lämnar Sin tron av kristall,
för att ge dig och mig, envar
en plats vid Hans sida.
Så högt älskar Han oss.
Så var glad, var glad
och hylla din Konung och Gud.
AMEN
Ära vare Fadern och ✠ Sonen och Den Helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet.
AMEN
Psalm 108
Ps 39
Psalm 106
Postludium