1 sön i Fastan

Första i fastan

St Stefanus

2017

I Faderns, Sonens och den Helige Andes namn. Amen.

Fastan är en tid att stanna upp, varva ner. Vi skall nu följa Jesus hela vägen till Golgata. Vi skall gå med honom, sida vid sida.

Och idag läser vi om när Jesus var i Getsemane och bad till sin far: Abba, Far! Allt är möjligt för dig. Ta den här bägaren ifrån mig. Men inte som jag vill, utan som du vill.

Jesus kämpar. Han svettas blod. Den verkliga frågan är dock inte vilken färg det var på hans svett, utan vad det kostade Jesus att ta lagens börda, på grund av synd och ondska. För Gud kan aldrig kompromissa med det onda. ALDRIG. Han ser aldrig mellan fingrarna. Någon måste ta straffet pga synden.

Jesus var i Getsemane, inte som en fånge som sitter i dödscellen. Han närmade sig bödeln villigt. Han håller allt skapat i sin hand, även de som snart skall binda honom. Ingen kan ta livet av honom. Han ger självmant upp. För han gör sin Faders vilja. Det var Jesu uppgift från början till slut.

Jesus är mer än en martyr. Det är inte bara en död för en oskyldig man som älskade sina bröder, utan det är Gud själv som ingriper. Gud ger sitt liv för sina fiender. För han älskade sina fiender. Gud är inte som vi människor som älskar vissa människor och har svårt för andra… 

Vi vet själva att det är svårt att älska besvärliga människor. Överallt ser vi dem. På jobbet. I skolan. I kyrkan. Vi har även svårt med dem som är annorlunda, kanske ha en funktionsnedsättning. De står i vägen för våra egna prioriteringar. För våra planer är centrerade runt vår egen framgång, våra egna ideal och våra egna drömmar. Tänk om alla vore som mig. När en människa behöver hjälpa så visst kan vi hjälpa, när det gäller en vän eller släkting, men det är mycket svårare när det gäller de besvärliga människorna. De får skylla sig själva. De är irriterande. När det kostar dig något, var är du då? Du älskar inte din nästa som dig själv. Det är sannningen. Och en annan sanning är detta, precis som Natan sa till David: Du är mannen. Det är du som är den besvärlige mannen. Det är svårt att älska besvärliga människor och det är ännu svårare att inse att det är vi själva som är de besvärliga. Våra farhågor är rationella tänker vi. Vår själviskhet är försvarligt föreställer vi oss. Vi gör sällan fel…

Du är den besvärliga personen. Men det var just för sådana besvärliga människor som Jesus kom ner hit till världen för att dö för oss. Detta är kärlek som bär allt. Jesus älskar och dör för besvärliga människor. Ja, han dör för dig och mig. Så som Fadern har älskat mig, så har jag älskat er.

Generalens soldater ger sitt liv för sitt land. Jesus dog för sina fiender. Om Generalens soldater hade gjort det så hade vi kallat dem för förrädare. Men Guds vilja är att Jesus dö för syndare, fiender, besvärliga människor, sådana som du och jag.

Det ville djävulen stoppa från början till slut. Jesus fick inte nå Golgata. Vid ett tillfälle sa Jesus till satan: Människan lever inte bara av bröd, utan av varje ord som utgår från Guds mun.

Jesus blev frestad i allt, från dag ett till Golgata kors, men föll aldrig, syndade aldrig. Och han nådde målet Golgata. För han älskade oss. 

Han känner oss och vet allt och han har medlidande med våra svagheter. Genom att han själv har fått lida och blivit frestad kan han hjälpa dem som frestas.

Han vill hjälpa dig och mig, vi som ständigt blir frestade av den oheliga treenigheten; djävulven, världen och vårt egna kött. Och tänk på det, frestelsen har alltid som mål det första budet, att skilja den troende från Gud, så att vi inte längre skall frukta, älska och förtrösta på honom över allting annat. Herren din Gud ska du tillbe, och endast honom ska du tjäna.

Samvetet anklagas av satan, så att vi inte lita på Guds löften, så att vi förtvivla, så att vi blir osäkra på vår frälsning. Världen frestar oss att vi skall tjäna och tillbe det skapade framför skaparen. Allt som är i världen – köttets begär och ögonens begär och högmod över livets goda – det kommer inte från Fadern utan från världen. Och den värsta motståndaren är köttet, med alla dess onda begär, som vi bär med oss vart vi än går. Endast döden kan döda den.

Luther menade att unga kanske mer frestas av köttet, medan de äldre kanske mer är frestade av världen. Och de andliga ledarna frestas kanske mer av djävulen. Oavsett, så länge vi är kvar på jorden, så kommer vi att frestas och vi kommer att falla gång på gång. Anden är villig men köttet är svagt. Vi behöver ständigt be till Herren om hjälp. Inled oss inte i frestelse, utan fräls oss ifrån ondo. Tag mig då, Herre, upp till ditt barn, lös mig från alla frestarens garn.

Segern kommer dock inte i hur skicklig du varit i kampen eller hur bra dina böner har varit… Jag arma människa! Vem ska rädda mig från denna dödens kropp? I kampen mot den onde handlar det inte om att använda rätt bibelvers, utan det handlar om att veta vem man är. Och vad är det?

När jag frestas vill jag svara: Jag är döpt i Jesu namn. Det som hände för längesedan håller fortfarande. Du har förlåtelse, liv och frälsning. När du frestas glöm aldrig ditt dop, dopets löften.

Vid varje frestelse lyfter vi över synden, döden, förbannelsen och allt ont som trycker ned oss och ge det till Kristus. Samtidigt ta vi del av rättfärdigheten, livet och välsignelsen som kommer från honom och ges till oss. Och samtidigt vet vi vad vi äger i det heliga dopet. Där har du löften som håller även under frestelsens stund. 

Synd på synd behöver vi bekänna dagligen. Men där synden överflödade, där synden blev större, där överflödade nåden ännu mer. Liksom synden regerade genom döden, så skulle också nåden regera genom rättfärdigheten och ge evigt liv genom Jesus Kristus, vår Herre. Där har du löften som håller även under frestelsens stund.

När du lider för din kristna tro, tänk även då på ditt dop och vad du har fått av Herren. Jesus bad: Ske inte min vilja, utan din. Samma bön ber vi. Guds vilja innebär kors och lidande. Där Guds ord predikas och bli trodd, där är det heliga korset. Så får vi alla går korsets väg. 

Genom lidandet öppnade vår frälsare himmelriket. Genom lidandet bar hans apostlar ut evangeliet. De gladde sig när de fick lida på grund av evangeliet.

I den svåra bönen ske din vilja, se på Jesus, trons upphovsman och fullkomnare. För att nå den glädje som låg framför honom uthärdade han korset, utan att bry sig om skammen, och sitter nu på högra sidan om Guds tron. Guds löften står fasta. Och Guds goda vilja är alltid god. Hans vilja är syndares frälsning.

Därför, kom till församlingen söndagligen och ta emot Kristi kropp och blod, den medicin vi syndare ständigt behöver ta del av. Luther säger: Den bästa förberedelsen inför nattvarden är en själ som besväras av synd, död och frestelser och som hungrar och törstar efter helande och styrka.

Det är frestande att stanna hemma söndag förmiddag och vi har alltid många ursäkter. Djävulen vill att du skall stanna hemma. Vi behöver vår församling mer än någonsin, vi behöver vår Kyrka Missionsprovinsen mer än någonsin. Vi behöver höra lagen predikas för vårt hjärta, så kan evangeliet ge oss den tröst vi behöver. Kom ihåg att just där Herren han lovat att vara, där förlåter han syndare, där helar han brustna hjärtan. Kyrkan är full av syndare, besvärliga människor. Ja, i kyrkan samlas syndare, just för att Jesus kom för att frälsa syndare. Det är inte de friska som behöver läkare utan de sjuka. 

Vi samlas nu i fastan runt Guds ord, i ånger över synden. Vi förbereder oss för vår frälsares försoningsverk och vi tackar för dess förlåtelse.

Ske din vilja bad Jesus. Vi ber: Ske din vilja och inled oss icke i frestelse, utan fräls oss ifrån det onda, ifrån den onde. Herren vet vad som är bäst för oss. Och vi litar på att han skall vara med oss alla dagar och att hans doplöften håller. 

I Jesu namn. Amen.

441:1-3

670

136:1-5

439:1-4

439:5-8

45:1-3

144:5-7

 

Psalm 45

Slutpsalm