Nyårsdagen

Högmässa Nyårsdagen AD 2019

S:t Sigfrids kyrka kl. 1100

Skriftetal

In nomine …

Jag vill börja denna gudstjänst med att tillönska Er, min familj i Herren, Ett Gott Nytt nådens år 2019 och bedja med Wallin för mig och alla förkunnare: O Du, som kröner året med Ditt goda! Giv att den ädla säd, som är Ditt helga Ord, av mig må utsås rätt, och falla i god jord. Amen.

Oremus …

Rena o Gud våra hjärtan och samveten, så att Din Son, när Han kommer till oss, finne i oss en beredd boning. Amen.

Vi börjar med den glädje vi har här i tiden, trots allt: Jesus säger i Joh. 10:10 Jag har kommit, för att de skall ha liv, och liv i överflöd. Det är ett ord, som talar om för oss, vad Jesus vill ge: Ett glädjefyllt liv i tro. Det är en glädje över Guds nåd och den kommande saligheten.

Nu kommer vi till våra tillkortakommanden och försummelser här i tiden. Wallin skriver: Ögonblicken flyr, se till, att de i flykten bär dig fridens, icke förebråelsens avsked. Här kommer allvaret! Vi skall använda tiden på bästa sätt. Vi vet nog alla, hur vi borde bruka den, men det blir inte alltid så. En präst frågade en gång i söndagsskolan, om det fanns något, som Gud inte kunde se. Det var tyst en lång stund, tills en pojke räckte upp handen: Mina synder, ty de är dolda av Jesu blod!

Ja, Herren är i Sitt heliga tempel, Hans tron är i himmelen. Han är ock när dem, som har en ödmjuk och förkrossad ande. Han hör de botfärdigas suckar och vänder Sig till deras bön. Låt oss därför med förtröstan gå fram till Hans nådetron och bekänna vår synd så sägande:

Predikan

Nåd vare med er och frid ifrån Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

Jesus vare allt mitt nöje, Jesus blive alltid när, Jesus mina sinnen böje, Jesus vare mitt begär, Jesus styrke kropp och själ, Jesus mig beskydde väl, Jesus vare i mitt hjärta, Jesus lise i all smärta.  Amen

Nyårsdagen firar vi namnet, som är över alla namn, namnet Jesus. För

att vi skall förstå betydelsen av ett namn, måste vi veta, vilka föreställningar man hade om namn i Israel. Vi påminner oss detta på nytt. Kände man en människas namn, hade man makt över och del i personen i fråga. När Jakob kämpade med Gud i nattens mörker, sade han: ”Låt mig få veta ditt namn.” Han svarade: ”varför frågar du mig om mitt namn?”  Om Jakob hade fått veta den för honom okändes namn, skulle han ha ägt nyckeln till hans väsen. Han skulle då ha känt till, vad denne ämnade göra med honom. Han skulle ha kunnat vinna förståelse hos den obekante och därmed räddning. Men namnet uppenbarades inte för honom. 

Kyrkan uppenbarar namnet Jesus för människorna, för att de skall få del i det frälsningsbringande namnet. Vi kan jämföra oss med Jakob. Mörker omvärver oss. Mörker och förtvivlan. Framtiden oroar. Så kan vi få ljus och frid i namnet Jesus. Allt vad en människa behöver veta för sin frälsning ligger i namnet Jesus. Jesus är en biform av Josua och betyder: Jahve hjälper. I det namnet ligger det glada budskapet: Gud steg ned hit för vår frälsnings skull.  Du skall ge honom namnet Jesus, ty han skall frälsa sitt folk från deras synder. Det ligger kraft i Jesusnamnet. I urkristendomen och i fornkyrkan ägde detta namn genom sin själva klang en sådan makt, att det botade sjuka och utdrev onda andar. Detta händer mera sällan nu; men ändå kan det sägas, att Jesusnamnets makt alltjämt är lika stor, kanske större. Ty detta namn rymmer nu icke bara begynnelsetidens underbara upplevelser – Jesu egen förkunnelse och kraftgärningar, Hans uppståndelse och Andens gåva – utan kristenhetens samlade erfarenhet under tjugo seklers kyrkohistoria är förknippade med detta namn. Hur brokig och motsägelsefull denna historia än ter sig, så uppenbarar den dock såsom helhet och i otaliga enskilda fall Jesu Kristi makt och världens vanmakt. Summan av kyrkans historia är den, att endast tron på Jesus kan skapa liv, segra över ondskan, över döden och Djävulen. Därför att detta efter två tusen år är klarare än någonsin, kan vi lugnt säga, att Jesu namn vid denna nyårstid har större makt an det någon gång innan har haft. Alltså kan vi hälsa det nya kalenderåret med allt vad det för med sig med glad förtröstan. Ty i Jesu namn måste det bli ett gott år, ett livets och segerns år, för Kyrkan i världen och därigenom för många i vida kretsar.

Vi sjunger så psalmen 47:- Säg känner du det underbara namnet …

Bibelns texter talar mycket om att bära frukt – vingårdar, träd.  Liknelsen idag talar om Guds stora tålamod. Det finns ännu en tid kvar till att bära frukt. Men det finns även en gräns för tålamodet. Här ser vi fikonträdet som den enskilde kristne. Liknelsen skulle även kunna tolkas på den enskilda församlingen eller Kyrkan i större sammanhang. Den kristne skall bära frukt. En kommentar säger, att den enskildes existensberättigande beror helt på om hon uppfyller sin bestämmelse. Hur svarar vi på Guds tanke om våra liv? Det är fråga om absolut beroende, absolut ansvar. Den tanken finns i Kyrkan, men behöver påminnas om, säger någon. Vi får inte glömma vårt ansvar i världen. Så kan man fundera över vad bära frukt innebär. Ja, inte är det väl enskilda handlingar, utan i den dagliga lydnaden under nåden.

Nyårshälsningen i denna text börjar med att förklara, att vi alltifrån kallelsen och dopet blivit omskötta av Vingårdsmannen. Inte av egen kraft eller förtjänst. Nej, allt är nåd. Det är vår Frälsare, som vi skall tacka för detta. Vi har fått så mycket av Herren. Han väntar Sig frukt. Ibland finner Han ingen. Då ber vingårdsmannen Jesus om anstånd – ber för trädet och fortsätter vårda det ömt. Vi får alla en ny nådatid efter varje synd och tillkortakommande.

En förkunnare anknyter till 3:je årg.:s evangelium. Vi kan tryggt möta det nya året, om vi dagligen ber i Jesu namn. Detta är viktigt!

Ett, Jesu, än påminner jag:

Var du min trogna följeslag

Och mig på vägen skydda.

I mörker var mitt klara ljus,

I fattigdom mitt rika hus,

I storm min lugna hydda.

Var min stav

Till min grav,

Spis och föda,

Ro i möda,

Allt i alla.

Sist min själ till himlen kalla.

Vi överlämna oss då, o Jesu, förtröstansfullt i Dina händer, för det nya året, för våra kommande dagar. Gör med oss, vad Dig behagar, allenast låt Din förbön gälla. Rensa med tuktan de träd, som börjat bära frukt, att det må bliva mera frukt, innan Du inbärgar dem eller flyttar dem till den himmelska vingården. Amen.

Bön efter predikan: 

Evige, Allsmäktige Gud, stor i nåd, oföränderlig i trohet.

Du förbliver såsom Du är, och Dina år har ingen ände. Dig hembär vi på denna årets första dag tacksägelse och lov, att Du ej tröttnar att förlåta oss, syndare, utan dagligen möter oss med ny nåd. Vi prisar Dig, att Du skänkt oss Din Son och att vi, i Hans heliga namn, får nalkas Dig i bönen, vissa om att Du hör oss och beskär oss, vad vi behöver, så att intet skall fattas oss. Vi beder Dig: Förläna oss, som i vår Frälsares namn har begynt ett nytt år, att icke försumma Din nåd, utan tacksamt emottaga Dina gåvor. Hjälp oss att vandra på Dina vägar, i kärlek till varandra och i fast förtröstan till Din nåd, som förmår allt. I Din bok är våra dagar skrivna. När den sista av dem ingår, mottag oss då i Ditt oförgängliga rike. Genom Din Son, Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Pålysningar:

Söndagens kollekt till Alsike blev               Kr. Kollekten idag tillfaller vår församling. På onsdag är det mässa kl. 1830 som på Söndag efter Nyår. Den mässan led av biskopen liksom predikan nästa söndag Epifania.

Psalmer: 196: – Låt mig börja med Dig, o min Frälsare kär, Varje år som Du giver mig än

664:- Höj jubel till Herren alla länder

  46:-  Låt mig få höra om Jesus, Skriv i mitt hjärta vart ord, sjung för mig sången så dyrbar

    47: – Säg, känner du det underbara namnet, Som till frälsning Gud oss gav

                  516: 1

                  516: 2 – 3

                  120: 1 – 4

    17:- Ge Jesus äran, frälsta mänsklighet! Han är den, som segrat i all evighet!